En god bok om Gårda

Roger Anderssons texter träffade jag på för första gången i ”Skatåsbladet” som gavs ut av Skatås Motionscentral under 1990-talet. Det kom även ut ett häfte med utvalda artiklar för åren 1995-98 om gårdarna kring och torpen i Delsjöområdet. Rogers intresse för Gårda och framförallt Johan på Gårda kunde jag sedan följa under ett antal års tid fram till att Johan på Gårda och lite till… publicerades 2013.

Roger Anderssons senaste bok är helt tillägnad Gårda och den försvunna arbetarstadsdelen.

Boken inleds med en avgränsning av området och en förklaring till namnet Gårda och att det kom att användas som namn för hela området. Det gamla namnet på området var Ranängen och den delades mellan flera av gårdarna i Örgryte gamla socken, där Gårda var en av delägarna. Det är grunden i förklaringen även om Gårda formellt inte var ägare av området när industri och bostäder började byggas i stor skala.

Inledningen innehåller också en presentation av källor och litteratur, ett mycket viktigt avsnitt som gör det möjligt för framtida forskare att bygga vidare på Anderssons text. Det finns även en del fotnoter i boken, vilket är mycket glädjande, även om jag gärna sett fler fotnoter i texten.

Huvuddelen av Roger Anderssons text behandlar tiden efter 1880, den industriella tiden. Tiden före 1880 får dock ett mindre kapitel som på ett mycket förtjänstfullt sätt går igenom tidig bebyggelse och industri, inte minst kastas nytt ljus över tobaksfabrikerna i området.

Kapitlen om social och kommunal service samt municipalsamhället är mycket intressant och lämnar ett viktigt bidrag till vår lokala historieskrivning. Hur det lokala samhället skötts när det gäller skola, fattigvård, livsmedel och sjukvård är viktiga för invånarna i alla samhällen och att få en inblick i Gårdas samhällsliv ger en referenspunkt för vidare arbeten med andra områden, inte bara i Göteborgsområdet.

Bokens mest omfattande kapitel behandlar bebyggelsen i Gårda med dess invånare och verksamheter. Ett mycket gediget arbete som kommer att vara till glädje för många som vill veta mer om denna stadsdel och om personerna som var verksamma där.

Ett stort arbete har även nedlagts på att kartlägga fabriker och företag på Gårda. Resultaten visar att Gårda började som ett område för tillverkningsindustri inklusive matförädling och förpackningsindustri. Dessa lokaliserades till området redan före införlivandet med Göteborg. Efter 1920-talet och införlivandet kom mekaniska verkstäder, snickeriföretag, el och tele till Gårda. Från och med 1930 började också kontor, tryckerier och lager att etableras på Gårda. När verksamheterna var som mest omfattande fanns omkring 200 aktiva företag och totalt har Andersson hittat 500 unika företag, då är inte matbutiker, frisörer och andra mindre verksamheter inräknade. Butikerna, kaféerna och nöjeslivet får ett eget avsnitt i boken och butikerna och tjänsteföretagen var fler än de övriga företagen, omkring 250 fanns samtidigt och 570 unika företag inom denna sektor har Andersson hittat.

Livet i stadsdelen bestod givetvis inte enbart av företagande och av kommunala frågor, det fanns även ett folkliv i form av ett rikt föreningsliv. Små och stora föreningar i området från 1800-talet fram till vår egen tid skildras utförligt. Direkt i anslutning till skildringen av föreningslivet finns kapitlet om Gårdas invånare, om människor, bostadsförhållanden och befolkningsutveckling.

Boken avslutas med den komplicerade frågan kring införlivandet med Göteborg och hur området förändrats efter 1922, inte minst genom att motorvägen drogs fram genom Gårda.

Roger Andersson

Roger Andersson har gett oss en helt ny bild av Gårdas historia, ett standardverk, som förhoppningsvis kan bilda skola för fler som ger sig i kast med att skriva om Göteborgs många stadsdelar. Lars Gahrn har i sin recension kallat Roger ”Fritz Stenströms efterföljare”, och jag kan inte annat än att instämma. Liksom Lars Gahrn hoppas jag på att snart få se fler böcker av Roger Andersson. Redan i Gårdaboken har han nämligen vida överträffat Stenströms skildring!


Ett tillfälle att titta (och köpa) denna bok liksom annan Göteborgslitteratur ges i morgon 1 april på Landsarkivet i samband med Göteborgsbokens dag som arrangeras gemensamt av  Landsarkivet i Göteborg och Göteborgs Hembygdsförbund.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s