1900-talets Göteborg

Blir Göteborg 2021 Göteborg 2023?

Den tid vi nu genomlever kommer helt säkert att få en framträdande plats i framtidens historieböcker. Dödligheten är inte lika hög som under några tidigare stora sjukdomsutbrott så som digerdöden eller koleran, men det ekonomiska avtrycket lär blir märkbart, lokalt såväl som globalt. Frågan är hur detta kommer att påverka planerna för 2021. En insändare i GP 22 mars 2020 föreslog att flytta firande till 2023, i insändaren hävdades det att man 1920 beslutade att flytta tidpunkten för utställningen till 1923[1], detta är en felaktig uppgift, beslutet att flytta tidpunkten för utställningen togs redan 1918.

Som tidigare berättats här på Göteborgs historia, väcktes tankar på ett firande av 300-års dagen redan före första världskriget. Planeringen fortgick även under krigsåren men de ekonomiska problemen växte i takt med att kriget drog ut på tiden. Det var allt fler som ifrågasatte projektet med en stor utställning. Socialdemokraterna fick ett ökat stöd under krigsåren, men ännu fanns ett system som gav fler röster till de som betalade mycket skatt, vilket gjorde att partiet hade ett mindre inflytande i Stadsfullmäktige än de borgerliga och frisinnade.[2] Det politiska och ekonomiska läget 1918 var på många sätt värre än det vi hittills upplevt fram till slutet av mars 2020. Under 1917 hade hungerkravaller utbrutit i Göteborg och flera andra svenska städer. Skörden hade slagit fel och det ledde till omfattande slakt av boskap för att få fram mat, vilket ledde till brist på mjölk och smör. Egentligen fanns livsmedel men mycket hamnade på den svarta marknaden och de med låga inkomster kunde inte få den mat de behövde. Problemen med livsmedelsförsörjningen gjorde att den svåra epidemin Spanska sjukan tog fler människors liv när den bröt ut 1918 än vad den skulle ha gjort under normala förhållanden.[3] Det fanns alltså stora sociala problem i samhället, även om industrin under 1918 gick bra, börsen slog rekord – det var faktiskt först under 1980-talet som dessa börsrekord skulle komma att överträffas.[4]

Även de som var starka anhängare av firandet insåg att tiden för ett storslaget firande inte var rätt med tanke på de sociala problem som fanns i samhället. Det blev en kompromiss mellan förespråkare och motståndare till firandet och utställningen genom att tidpunkten flyttades till 1923. Dessutom tonades den historiska utställningen ned och istället skulle samtiden lyftas fram mer. Tanken var att ge industrin större utrymme och därmed hoppades man att företagen skulle betala en betydande del av kostnaderna. Hösten 1918 fattades det formella beslutet att flytta utställningen till år 1923.[5]

Den fortsatta vägen fram till firandet 1923 kantades dock av problem. Det var fortsatt ett starkt motstånd mot firandet och ekonomin var inte i bästa skick då ekonomin försvagades kraftigt under hösten 1920. En konflikt inom byggbranschen hotade att omöjliggöra uppförandet av utställningsområdet. Det var först i november 1920 som utställningens förespråkare kunde övertyga flertalet av kritikerna att stödja firandet. Strax efter denna helomvändning hos flertalet av utställningens kritiker startade byggnadsarbetena inför utställningen. Mitt under uppförandet av utställningsområdet 1921 inträffade en av de värsta ekonomiska kriser som inträffat i modern tid. BNP minskade med fem procent men den kraftiga nedgången var kortvarig och redan följande år återhämtade sig ekonomin något.[6]

I tidningen Göteborg Direkt berättades den 24 mars 2020 att planeringen inför jubileumsåret fortsätter och är ännu inte hotat av corona.[7]

Det återstår att se hur djup den ekonomiska krisen blir och hur snabbt en återhämtning kan ske. Det som sker internationellt har en stor inverkan på staden Göteborg. Det är den globala ekonomiska utvecklingen som sätter ramarna för de lokala besluten, då som nu.

Referenser

Tidningar

Göteborg Direkt (GD)

Göteborgs-Posten (G-P)

Litteratur

Houltz, A. (2003). Teknikens tempel : modernitet och industriarv på Göteborgsutställningen 1923. Hedemora :

Johansson, K.-M. and Larsson, G. (2018). Hungerkravallerna Göteborg 1917. Ett utställningsprojekt vid Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg. Stockholm.

Schön, L. (2012). An economic history of modern Sweden [Elektronisk resurs]. London.

Noter

[1] G-P 2020-03-22, Olsson, K., “Flytta 400-årsfirandet av Göteborg”.

[2] Houltz 2003, s. 60-61.

[3] Schön 2012, s. 174, Johansson and Larsson 2018.

[4] Schön 2012, s. 169-173.

[5] Houltz 2003, s. 61.

[6] Houltz 2003, s. 64-65.Schön 2012, s. 180.

[7] GD 2020-03-24 ”Jubileumsåret ännu inte hotat av corona”.