Stora Amundön

Det nya kommunala naturreservatet Stora Amundön och Billdals skärgård har under lång tid lockat besökare från staden trots att det inte alltid varit ett tillgängligt eller välkomnande område. Stora Amundön har en förbindelse med fastlandet och är därmed mer tillgänglig än de många mindre öarna i Billdals skärgård som kräver att besökaren har tillgång till egen båt.

Stora Amundön var under lång tid bebodd och delar av ön var uppodlad medan de mindre öarna fram till 1820-talet betraktades som en gemensam utmark. Därefter skiftades öarna mellan gårdarna men småöarna i Billdals skärgård var inte under historisk tid bebodda.

På Stora Amundön möts besökaren under sommaren ibland av betande hästar. Foto: Per Hallén 2014.

När sockenkartan över Askim upprättades 1855 angavs det att Stora Amundön hade 16 invånare fördelade på två gårdar. Under 1800-talet minskade antalet invånare och den sista gården på ön avvecklades under 1920-talet.

Området började användas för rekreation när det Ågrenska konvalescenthemmet etablerades på Lilla Amundön 1914. Det hade ett skyddat läge då Stora Amundön inte var tillgänglig för badade utan ett privat område framförallt avsett för betande djur. Området var under denna tid en del av Billdals och direktör Gustaf Werners ägor. Då sattes det upp förbudsskyltar och avspärrningar med staket och taggtråd för att hindra besök på Stora Amundön. Men det var ändå många som trotsade förbudsskyltarna och sökte sig in på området för att bada och sola.[1] Vid några tillfällen öppnades den stängda ön för att olika organisationer skulle kunna hålla lägeraktiviteter under sommaren. Frisksportarnas riksläger hölls sommaren 1955 och besöktas av några hundra personer.[2] Betydligt större skaror av besökare kom under juli månad 1959 då grindarna till ön öppnades för KFUM:s jamborett för omkring fyra tusen scouter och upp till sju tusen övriga besökare. Det var troligen det mest välbesökta arrangemang som hållits på ön.[3]

Den stängda och avspärrande Stora Amundön fortsatte att locka besökare och i tidningarna beskrevs det hur hundratals besökare trotsat besöksförbudet under slutet av juli 1961, ”Flera hundra badande invaderade p söndagen det enskilda området på Stora Amundön genom att med barnvagnar, matsäckskorgar och transistorapparater krypa genom ett hål som klippts upp i stängslet vid överfarten från fastlandet vid Brottkärr. Man drog sig inte heller för att parkera sina bilar på vändplatsen, framför villainfarter och på de smala och parkeringsförbjudna småvägarna vid området.”[4]

Göteborgs stad köpte 1963 Billdals herrgård och därmed också Amundön för sex miljoner kronor och det talades då om Amundön skulle bli en idealisk fritidsplats.[5] Göteborgs stad markköp var inte populärt bland alla i Askim som inte trodde på att stadens avsikt endast var ett fritidsreservat på Amundön och bostäder på Billdals övriga marker. Misstanken fanns att detta var ett första steg mot en inkorporering av Askim.[6] Det uttalades en del misstänksamhet mellan företrädare för Askim och Göteborg. Från Göteborgshåll hävdades det att staden räddat området åt friluftslivet genom markköpet.[7]

Gravröse på toppen av Stora Amundön. Foto: Per Hallén 2014.

När Amundön väl var en del av Göteborgs marker kom också mer eller mindre väl underbyggda och förankrade förslag till hur ön skulle kunna användas. Ett av de mer uppseendeväckande var när diplomingenjör Ernö Casány som tog sin examen vid Technische Universität Berlin med ett arbete om Stora Amundöns framtida användning. Närmast havet tänkte han sig att anlägga ett akvarium med fiskar och andra havsdjur från hela världen samt en stor bassäng för hajar. Detta skulle inte enbart vara till för besökande utan vara knutet till universitetet som en forskningsanläggning. Det skulle även finnas hus för sjöfåglar, sjöelefanter och sälar. Intill havet tänkte han sig en underjordisk gång med glasväggar där det skulle vara möjligt att se in i havet och kunna titta på bland annat delfiner. På den norra delen av Stora Amundön ville Casány anlägga en småbåtshamn med tillhörande varv och uppläggningsplats för båtar. Från Göteborgs stad sida möttes väl inte den tänka satsningen på 50 miljoner kronor med någon större entusiasm.[8]

När Stora Amundön gått över i stadens ägo togs taggtrådsstängsel och järngrindar bort från ön. Vad man inte tagit med i beräkningen var att bilister skulle börja utnyttja vägbanken och köra in på ön. Strandängarna blev under våren 1964 svårt sargade av biltrafik.[9] Under sommaren det året rådde trafikkaos på de smala vägarna fram till ön, inte minst under söndagarna då det inte gick några tåg på Säröbanan.[10] För att lösa detta problem anslog Göteborg medel för att bygga omkring 200 parkeringsplatser på fastlandssidan.[11] Någon utbyggnad av parkeringar skedde inte omedelbart och de dåliga förbindelserna med kollektivtrafiken utvecklades inte heller. Det är därmed kanske inte så förvånande att besökarna efterhand valde bort området. ”Folktommaste badplatsen. Orsaker: Urusla förbindelser, urusel tillgång på p-platser, urusel badplatsstandard” skrev GT 6 juli 1969 om Amundön. Någon statistik över antalet badgäster fördes inte under början av 1960-talet för Stora Amundön, men från och med 1966 finns skattningar av antalet besökare i Statistisk årsbok för Göteborg. Det första undersökta året var det färre än 50 000 besök men det ökade gradvis och påståendet 1969 i GT var knappast rättvisande då det var över 100 000 besökare den sommaren. Vid mitten av 1970-talet ökade intresset för Stora Amundön kraftigt bland badsugna stadsbor, sommaren 1976 beräknas över 350 000 besök ha gjorts vid badplatsen.

Källa: Statistisk årsbok för Göteborg 1966-1978.

Stora Amundön tillsammans med Billdals skärgård blev enligt beslut 6 februari 2018 i byggnadsnämnden ett kommunalt naturreservat. Beslutet överklagades men Länsstyrelsen beslutade att inte ändra byggnadsnämndens beslut. Därefter överklagades Länsstyrelsens beslut till regeringen. Tvisten gäller gränsdragningen då reservatet omfattar även delar av privatägd mark. Även om reservatet ännu inte vunnit laga kraft så gäller ändå ordningsföreskrifterna för det nya reservatet.[12]


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.


 

Idag finns det inte endast vandringsleder, det finns en snorklingsled, för den som vill undersöka vad som döljer sig under ytan. Foto: Per Hallén 2014.


Referenser

Tidningar

Göteborg Direkt (GD)

Göteborgs Posten (GP)

Göteborgs Tidningen (GT)

Tryckta källor

Statistisk årsbok för Göteborg

Noter

[1] GT 1948-04-05 ”Taggtrådsomspunnen idyll av Östersjö- och Västkustnatur”.

[2] GT 1955-07-11 ”Liberal frisksportare äger gärna corned beef”.

[3] GT 1959-01-11 ”KFUM ordnar jamborett på Amundö”, GT 1959-07-20GT 1959-07-25 ”Vattenverk, tidning, telefon på fridlyst Amundö-läger”.

[4] GT 1961-07-31 ”Privatplats invaderad genom hål i stängsel”.

[5] GT 1963-05-30 ”Göteborg köper Billdals gård med Stora Amundön för 6 milj”, GT 1963-06-12 ”Sanningen om Billdals gård”. GT 1963-06-12 ”Billdalsköpet klart i fastighetsnämnden”, Lindholm, 2006.

[6] GT 1963-05-31 ”Askim: Det blir gnissel i hela förortsregionen”.

[7] GT 1963-06-02 ”Mjuka strandängar, klippor och lävikar, sportfiske-eldorado, Alltihopa bjuder Göteborgs fritidsö vid Askim (nästa år).

[8] GT 1963-06-19 ”Stora Amundön kan bli världsattraktion”.

[9] GT 1964-04-13 ”Strandäng plöjs upp av bilhjul”.

[10] GT 1964-06-18 ”Lämna bilen hemma!”.

[11] GT 1964-05-07 ”200 P-platser för Amundön på fastlandet”.

[12] GD 2018 8-14 december, ”Stora Amundön blir fråga för regeringen”.