Ortnamn i Göteborg som börjar på A

Arbete pågår med ortnamn i Göteborg som börjar på A. Grunden för dessa uppgifter utgörs av listorna i Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2, men dokumentet kommer att uppdateras med mer information från fler källor.


Agnesgården; läget ovisst möjligen ej inom staden. Agnisgårdh 1619 (NTL 529) Agnisgården 1619 i domboken.

Albertshagen; se under Haga.

Albostaden; bebyggt område, namnet är ej officiellt. Albo betyder ‘person från Ale härad’. De första bebyggarna lära ha varit snickare från Ale. Redan omkring 1700 var alborna kända för sin skicklighet i husbyggen och snickeri. (Cederbourg, Berg 1, 111)

Alekärr; Ahlekjerr i mantalsslängden 1840, Ahlkärr på Ljunggrens Karta öfver staden Göteborg år 1855. (se området via Google maps)

Alelyckan; Namnet är känt från 1752-53 enligt referat i Rydqvist 1860. Området införlivades med Göteborg 1752-53, tidigare tillhörde Alelyckan Lärje i Angereds socken. (se området via Google maps).

Anderstorp; förr även kallat Lid – namnet finns med i mantalslängden 1840 somt på Ljunggrens Karta öfver staden Göteborg år 1855. Troligen uppkallat efter torparen Anders Christiansson som var bosatt på torpet omkring år 1840.

Annebacken; omnämns i handlingar rörande Älvsborgs kungsladugård 2, 183 år 1850.

Anneberg; omnämns i husförhårslängden som Anneberg 1774-81 och i mantalslängden 1840. År 1774 bodde på Anneberg arbetsfolk, bland andra en Ahlberg som hade en hustru vid namn Anna. Det går inte att bevisa, men är möjligt, att området fått namn efter henne.

Annedal; nu stadsdel och församling. Anne Dahl 1786 (mantalslängden) Annedahl 1819 (Handlingar rörande Älvsborgs kungsladugård, 1, 121, Landsarkivet i Göteborg). Namnet kunde vara bildat som blott motsättning till Anneberg. Dock bör märkas att hustrun till den nedan nämnde Swebilius hette Anna (bouppteckning). År 1786 innehades Annedal av en handelsman Hans Swebilius (död 1791 bouppteckning). År 1819 arrenderades det av handelsbokhållaren J.A. Almroth, 1836 av krögaren G Bonilla (Handlingar rörande Älvsborgs kungsladugård, 1, 121). År 1850 pågick rättegång om huruvida Annedal rätteligen tillhörde Kungsladugården, dit det förut räknas, eller Krokslätt Nordgården. Den senare uppfattningen segrade; därför medföljde Anne dal icke vid den stora införlivningen av år 1868, utan kom först genom samma år beslutat särskilt köp, och efter kungl. brev av 3 november 1870, att tillhöra staden från och med 1872. (Se området via Google maps).

Antoni Knips hage; se Knipshagen.

Apelnäs; Omnämns 1786 i mantalslängden och som Apelsnäs i handlingar rörande Älvsborgs kungsladugård 2, 152. Platsen har troligen fått namn efter innehavaren, år 1786 bodde änkan efter en Apelgren på Apelnäs.

 

Referenser

Berg, W., Samlingar till Göteborgs historia 1-4. 1882-91.

Cederbourg, En kort besrkifning Öwer Göteborg. 1739.

Fredberg, Det gamla Göteborg 1-3, 1911-16.

Nya Lödöse Tänkeböcker 1586-1621, Göteborgs Jubileumspublikationer VI. (NLT)

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2, Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1925-1929.

Rydqvist, Carl Magnus, Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Göteborg, 1860