Ortnamn i Göteborg som börjar på D

Texten på denna sida är hämtad ur Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Första häftet. Göteborg 1925.

Förklaringar till förkortningar och källhänvisningar finns via denna länk.


Dalen; 1. Kanske = Kortedala. — Dahlen 1813 Ml, nämnt mellan Ga­tan och »Kåhlgårds Bäcken» å ena sidan, Blåsås å den andra. 2. M Bd2. — Dah­len 1836 HÄK 1,72, Dalen 1855 Lgn. Nr 2 arrenderades 1836-37 av varvsägaren A. Landgren (anf. st.).

Dammen; M. — 1836 HÄK 2,149, 182, 1850.  Vid en damm, d. v. s. en (konst­gjord) uppdämd vattensamling, nära det gamla slottet.) Dammen är ej synlig på kartan av 1846-1850, emedan hela slottsområdet där undantagits ifrån kartläggningen. Jfr emellertid Bidr. 7,234, 322. Med avs. på lägenhetens historia se Bidr. 7,327.

Dammet; se Dämmet.

Dampen; folkligt namn på värdshus. 1. Vid Södra vägen. — Stm 1,127, 133. 2. I Haga. — Fbg 1,646.  Namnet ansluter sig väl till det från vissa dial. kända damp ’imma, ånga, dunst’ (se SAOB). Ett mot ty. dampfen ’leva i sus och dus’ svarande dampa är icke uppvisat i sv., se SAOB under dämpning. Lidén jämför även värml. gå på dompen ’gå på nattlig kurtis’ (Gustaf Fröding, Rietz 90 a).

Danneborg; M. — 1786 Ml, 1836 HÄK 2,179, 1850. (Namnformen Danneberg Fbg 1,378 är oriktig. Den träffas dock åtm. 1840 Ml.)   Avsiktligt tillskapat, kanske i anslutning till danneman, möjl. ock till dannebrog. Skulle namnet vara av­sevärt ä. än 1786 (jfr s. 56), vore det tänkbart att någon tidigare innehavare med namnet Dannberg föranlett det.) Namnformen Danneberg Fbg 1,378 är oriktig. Den träffas dock åtm. 1840 Ml. År 1786 innehades D. av löjtnant M. Bonander, 1836 av kapten J. M. Kjellberg och 1852 (Adress-kal.) av dennes arvingar. År 1840 betecknas D. som blott en »tomt», utan åbo. En beskrivning av egendomen lämnas 1786 Db bl. 182.

Danska gästgivaregården; Dg2, även kallad Danska värdshuset. — Danska Gästgifwaregården o. d. 1800 Gbg nr 1, 1855 Lgn; jfr 1 Åm 62. co Namnet torde vara ä. än Danska vägen (varom se Naturn. i Örgryte). En direkt anledning till namnet är att söka däri, att värdshuset var »afsedt för norska och danska re­sande» (1763 Db bl. 53). Det kallades förr R e d b e r g (se där). D. avbildas Fbg 3,464.

Djupedalen. 1; Gjupedall 1587 NLT 22, Diupedall o. d. 1587 Därs. 35 m. fl., 1620 Db f. NL bl. 1, Dype- 1592 NLT 267-1620 Därs. 545. Av NLT framgår, att orten legat helt nära Nya Lödöse; se särsh;. s. 547 samt uppgiften s. 513 (1604), att (en viss gård i) D. låg »nordan åhnn», varmed torde åsyftas Säveån el. någon av de mindre bäckarna på dess n. sida.( Därför kan utgivarens av NLT gissning, att Djupedal i Säve sn skulle avses, ej vara riktig.) Kanske står namnet i mot­sats till Korta dalen (se Kortedala nedan), i vilket fall djup skulle åsyfta utsträckning på längden; jfr Bd I, 340, inen se nu även Kalén Hall. gränsm. 83. 2; M; bebyggt område, namnet kvarlever som kvartersnamn. — Fbg 1,506.

Djupet; läget ovisst. — Dypedt 1593 NLT 305, Diupet 1666 Db f. Gbg (konc.) 12 mars. År 1593 nämnas som åbo en »Jonn Baggie » (tillnamnet anger honom sannol. ss. norrman).

Djurgården M Cdi; under en tid namn på bebyggelse el. bebyggt område; lever kvar särsk. i Djurgårdsgatan och -‘platsen. — Diuregården 1655 Db, Djur­gården 1816? Fört. (annat namn på lägenheten Jungfruburen, se s. 55), 1855 Lgn; jfr Gbgs turistför. årsskr. 1898, s. 104, Fbg 1,282. oo Ursprungi. en till Ålvsborgs slott hörande djurgård, d. v. s. djurpark.

Djurgårdsslätten M. -If’ 1798 S 17 fol 98, 1850.  Jfr föreg.

Djurslätt M. — 1786 Ml, 1850. Låg ett stycke V om Djurgården, var­med namnet torde sammanhänga.

Dusterud. — 1776 Db bl. 157: Vid referat av ä. handlingars upplysningar om äganderätten till marken Västerhed (se detta namn) upplyses att Utbyborna år 1667 i svar på vissa klagomål fått det beskedet, att på V. en sk.-gård legat, som blivit utlagd till mulbete för Nya Lödöse och i ersättning för vilken jordä­garen fått en annan gård. Det förra hemmanet påstås ha hetat Dusterud. F. leden torde vara böjningsform av det från dessa trakter väl bestyrkta dust ’stoft, damm’. Jfr no. Dusterud, Dysierud m. fl. former NG 2,59. S. leden rud är en växelform till ryd ’röjning’; den förekommer mest längre i N (Dal, Vrml. osv.).

Dämmet M; även kallat Dammet. –4- Dammet 1786 Ml, 1836 HÄK 2,149, Dämmet 1850. oo Här åsyftas en fördämning i en bäck.