Ortnamn i Göteborg som börjar på E

Texten på denna sida är hämtad ur Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Första häftet. Göteborg 1925.

Förklaringar till förkortningar och källhänvisningar finns via denna länk.


Efraimsberg M; annat namn på Den 19 augusti (se s. 56). — Ephraims Berg 1796 HÄK 1,19. Efter nedannämnde Dahlins son i första giftet Johannes Efraim (nämnd i moderns bouppt. 1789). I slutet av 1700-t. ägdes E. (enl. cit. st.) av fru D. Dahlin, maka till handl. Samuel Dahlin.

+Ekedal(en) M Cd2.||- Ekedahl 1836 HÄK 2,181, Ekedahlen, Ekdalen 1850, Ekedal 1855 Lgn. År 1836 arrenderades stället av en »mamsell» Margret Ljungberg. Jfr i övrigt Fbg 1,78,90.

Ekelund M Bd3; stattorp, y. namn på Lerbräckan nr 2. — Lerbräckan eller Ekelund 1850. oo Namnet är sannol. avsiktligt tillskapat för att skilja orten från det närbelägna Lerbräckan nrl.

Eken M.4 — Eken 1786 Ml-1850, Eka 1792 Db bl. 59. oo Tydl. efter en ek på platsen.

Eklanda. By. Lever kvar i Eklandagatan, -vägen. r-• Eklanda (by) 1528 GI:s reg. 5,148, 1557 Därs. 27,62, Ekelanda o. d. 1529 Därs. 6,196, 307 fl., Eck- 1530-33 Hist. Handl. 11,106 | Eeklanda o. d. 1565-1619, Eke- 1585, Ek­landa 1600-1881 || Ijklannda, Iklannda 1608 Vgtl. handl. nr 19. oo S. leden -landa har här den i v. Sverige i ortn. vanliga bet:n ’strandmark, mark vid vatten’; här avses Mölndalsån och Göta älv. Formen på IjJc- torde nog vara en verklig ut- talsform, men den har i så fall ej hört hemma på orten; om spridningen av uttalet med i i ek se Swenning Samnord. sei 30 ff., Wigforss S. Hall. folkm. 96.
År 1529 fingo trenne jordägare i Eklanda by sina »gods» där utbytta mot jord på andra orter, näml. Fru Agneta på Stola (i Strö sn, Kållands hd, Vgtl.), Joen småsven och Nils Ribbing (varmed torde åsyftas den N. R. som sedermera blev lagman i Älvsborgs län, Anrep 3,385); allt enl. G. I:s reg. 6,307 (Detta ägobyte omnämnes av Berg Sami. 1,13 noten, där dock oriktigt talas om »Sven» småsven. I samma arbetes Bil., s. 1, under året 1529, sägas precis samma personer ha ägt jord i »Herlanda». Denna uppgift återfinnes ej i något av de arbeten som B. därsammastädes betecknar som sina källor, försåvitt den ej skulle vara hämtad ur »stadens tänkeböcker». Hurusomhelst torde den blott vara en förvanskning av den i texten återgivna uppgiften, — Det var som bekant delvis på E. bys mark som Göteborg anlades. Se härom liksom om byns Äldre och senare öden t. vx. Cbg 93, Rqt 21, Berg Sami. 1,13,18, Almquist Gbgs stads hist. Redan 1557 hade Gustaf Stenbock till konungen och kronan överlämnat »tv& gårder i Örgryte sochn, benempde Eklanda, som Ar lians rette arffvegodz » (G. I:s reg. 27,62). År 1608 (Vgtl. handl. nr 19) betecknas dessa båda kr.-liemman som »ödhelagde till Gulbergh och Elfzborgz Slottz Engier». I jb 1565-åtm. 1777 är E., ehuru det ej betecknade bebyggelse, upptaget som 2 hela kr.-hemman, åtm. efter 1811 som 2 mtl kr., delvis med tilläg­get »säteri». I Jb 1565-1567 kallas det ena hemmanet i E. Annangården, d. v. s. ’den andra gården’, vilket namn år givet från den »ena», säkerl. den äldre gårdens synpunkt.

Ekmanstorp Fh2. — 1855 Lgn. Någon förbindelse med den bekanta göteborgssläkten Ekman (jfr under K v i b e r g) torde här ej förefinnas, försåvitt stället ej är detsamma som Svenstorp (se där). Namnet upptages varken 1840 el. 1855 i Ml och var väl alltså åtm. då ej officiellt.

Elva trappor M Cd25; värdshus, namnet ej officiellt; en stentrappa finns där ännu. — Fbg 1,213, 214. Elva trappsteg ledde ned från ett högre till ett lägre beläget hus.(

Eriksborg M. — Ericsborg 1812 Husf.-l.

Erikslund. 1. Fgi. — 1840 Ml, 1855 Lgn. 2. M. Cederblad 237, Fbg 1,530. Nr 2 inlöstes av staden 1875-77 (Cederblad 237).

Eriksängen Dg5. — 1682 Krigsark. XV K 1.