Ortnamn i Göteborg som börjar på F

Texten på denna sida är hämtad ur Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Första häftet. Göteborg 1925.

Förklaringar till förkortningar och källhänvisningar finns via denna länk.


Faktoriet M Cdl3; lever trol. kvar i Faktorivägen (intill 1883 Faktorigatan). — Factoriet 1786 Ml, 1850. Med ett faktori menades i orten enl. uppgift ’en liten verkstad för tillverkning och försäljning av smärre rep, spinninrättning. År 1836 arrenderades F. av Mariebergs fattigförsörjning.

Femkanten M; invid Klippan. — 1836 HÄK 2,182, 1850. Syftar på områdets form; jfr Bd 1,46,47, 278. (Fyrkanten har nyttjats som ej officiellt namn på ett område som sedan tagits i anspråk för Stigbergskajen (Fbg 1,331, 336 ff,, 371). Med avs.,på F:s historia se Bidr. 7,327.

Flygarns Haga, se under Haga.

Forsbäcken M Cdl4. — Fossbecken 1814-16 Ml, Fors- 1850. oo Vid den bäck söm från S rann ned till gamla Masthuggstorget; jfr Bäcken och Vätte r(s)- b ä c k, som åsyfta samma bäck. (Fbg 1,67 förlägger bäcken Forsbäcken västerut vid Klippgatan ooh Frigången. Skulle även här en bäck ha burit namnet?)

Fredriksborg M Cdl6. — 1836 HÄK 2,182 (låg då öde), 1850 (dito). Inlöstes till staden 1875-77 (Cederblad 237).

Fredriksdal. -Fredricsdahl 1840 Ml (nämnes mellan Olskroken och Oskars- dal). (Alltså kan det ej vara riktigt att med Fbg 3,526 helt likställa F. och Oskarsdal.) Innehades 1840 av plantageägaren Fredrik Landberg.

Fredrikshamn M Cdl7; lever kvar som kvartersnamn. – Friedrichs Hamn 1786 Ml, Fredrikshamn 1850. Samma nr kallas 1852 Adress-kal. Fredriksborg, vilket trol. bör vara Fredriksberg, ss. enl Fbg 1,207, 214 den omedelbart ovanför Fredrikshamn liggande egendomen i se­nare tid kallats. Tomten gick i ä. tid ända ned till älven. År 1786 arrenderades F. av inspektören Alex. Schaij och 1836 (HÄK 2, 170) av sjö­kaptenen E. Rundberg; jfr Fbg 1,214.

Fredrikslund M Cc4; lever kvar som kvartersnamn. — Fredrics Lund 1816 Husf.-l, 1850. Arrenderades 1836 (HÄK 2,182) av hökaren E. Hallbäck.

Fredås Cf2. — 1855 Lgn. co Bildat i anslutning till det närbelägna Hedås. Kan på grund av f. ledens beskaffenhet också föras till avd. II. Dock finnas även spontant uppkomna ortn. på Fred-; jfr Bd 1,205, 289, 288. Byggnader på F. stodo kvar ännu 1901 (Lbg1 169).

Friborg M. — 1836 HÄK 2,182, 1850. co Bildat med den på orten i nyskapade namn vanliga ändelsen -borg (se t. ex. Eriks borg) i anslutning till den frigång (se Naturn. under Frigången) som fanns därbredvid.

Fröjdenborg Kunde ur viss synpunkt ha förts till avd. II. — Formen Fröjdéborg Fbg 1,359, 452 synes ej ha god hemul. Jfr de delvis överensstämmande former som synas ha uppkommit genom för­vanskning av ett Trojenborg (s. 49). M. — Freudenborg 1786 Ml, Fredenborg (!) 1814-16 Husf.-l, Fröjdenborg 1836 HÄK 2,173, Fröjdenborg 1850. co Avsiktligt tillskapat namn.

Furstenberg (Furstens berg) M. — Furstens Berg 1786 Ml, Furstenberg 1814-16 Husf.-l, 1836 HÄK 2,174, -borg 1850. Avsiktligt tillskapat namn.

Fusegården M. — Nybyggda Huset Görgenshög på Fusegården 1812 Husf.-l. Namnet torde bero på uppkallelse efter någon annan gård med detta namn, varvid det ligger nära till hands att tänka på Snåkered Fusegård i Landvetter (Bd 1,79).

Fåfängan Eg3.— 1855 Lgn. co Står tydl. som motsats till det närbelägna Nyttan. Ordet fåfäng bör alltså här tagas i en av sina gamla betrr, näml. ’där litet står att få’; namnet åsyftar värdelös el. karg mark. Med denna innebörd är ordet Fåfängan ett ganska vanligt ortn.. Ex. träffas från Uppl. 1706 A 25 fol. 108, i tidningen Posten 1768, s. 173 f. (om den s. k. Rudbeokens fåfänga i : Uppsala), Lundin och Strindberg Gamla Sthlm 484, från Srml. hos Trolle-Bonde Kjesäter 113, Ericsson Srmlrs folkmål 195. Ett Fåfäng skär ’det värdelösa skäret’ träffas i åländska skärgården (W. Solstrand i Brages årsskr, 1909, s. 111). Uppgiften att Fåfängan nära Danviken vid Stock­holm skulle ha sitt namn efter ett lusthus (Sv. Dagbl. 1915, nr 302, s. 7) synes osäker. — En orimlig tydning av namnet, med åberopande av en sägen, lämnas Fbg 3,487. I förevarande fall kan namnet dock bero på uppkallelse efter ett redan förefintligt på annan ort.

Fågelbo M. —Fåglebo 1812 Husf.-l, Fögelbo 1850. Är subst. fågelbo och såtillvida ett rent fantasinamn (jfr avd. II). Fredberg 1,79 talar om stället »Erlands Fågelbo»; detta beror på ett missförstånd: lä­genheterna Årlan (jfr s. 54) och Fågelbo nämnas tillsammans i längderna.

Färjudden M; invid Klippan och Gamla slottet (jfr s. 5 n. 1). — 1807 Bidr.