”I samband med den aktuella frågan om Järntorgets ordnande skriver en intresserad kommunalman till Handelstidningen:
’Huru länge skola träbarackerna kanta norra sidan av Göteborgs centralaste torg?
Huru länge skall postverket och allmänheten nöja sig med de år efter år ökade stora olägenheterna av det trånga och alltför otillräckliga utrymmet på Järntorgets postkontor?
Vore det inte på tiden att telegrafverket vid Järntorget läte upprätta en telegraf- och telefonstation med goda lokaler och egen personal?
Se där tre frågor, som torde kunna ses i samband med rubriken här ovan.
Man har sagt, att vid nuvarande hållstationen för Långedragsspårvägen skulle med tiden en monumental byggnad uppföras, vilken byggnad skulle komma att ligga mitt i fonden rakt västerut från Allén. Om en sådan byggnad komme till stånd – och komme till stånd snart nog – vad vore lämpligare, än att där anordnades tillräckligt rymliga lokaler för Järntorgets postkontor, för en telegraf- och telefonstation samt vänt- och expeditionsrum för Långedragsspårvägen?
Dessa frågor äro, som var man vet, nog så aktuella. Visserligen har Långedragslinjen redan nu väntrum och expeditionsrum på sin gamla plats, men det är ju blott en provisorisk anordning. Och att postkontoret i långa tider lidit av sin trångboddhet till synnerligt obehag för såväl personal som allmänhet, det är även välbekant. Vad vidare telefon- och telegrafstation beträffar, så är det alldeles uppenbart, att nuvarande expeditionssätt för telefon och telegramtrafik vid detta centrala torg med sin ytterligt livliga trafik ej är lyckligt valt. Det är ju billigt för telegrafverket, att Kioskbolaget sköter om dess trafik, men medges måste väl, att allmänheten kn ha berättigade skäl att önska sig bekvämare telefon- och telegrafförhållanden än vad nu bjudes vid Järntorget. Då Stockholm har minst ett 10-tal filialstationer för telefon- och telegramtrafik, borde väl i Göteborg åtminstone en kunna anordnas vid Göteborgs mest trafikerade torg, det torg varöver all trafik till eller från de västra stadsdelarna går.
Järntorget skall nu äntligen efter oändliga förberedelser börja uppsnyggas. Vore det inte skäl i, att vederbörande sloge sina kloka huvudet ihop och övervägde anordningar, som kunde bidraga till torgets ytterligare försköning, till telefon- och telegramtrafikens uppsving, till lättnader för postverkets personal och till allmänhetens bekvämlighet och – varför inte – trevnad.’
Så långt insändaren. Vad Långedragslinjens väntrum beträffar, har T.-T. tidigare i samband med planerna för Järntorgets framtida ordnande framfört trafikanternas synpunkter. Skall Långedragsvagnarnas avgångsplats förläggas till södra delen av torget, bör också väntrummet ligga där. Vad däremot angår postkontoret, har insändaren både allmänheten och vederbörande inom postverket med sig i klandrandet mot de trånga och otillräckliga lokalerna. Det är en gammal historia, och postdirektör Wennqvist omtalar, att han i många år arbetet för att på det ena eller andra sättet få missförhållandet rättat. Postkontorets nuvarande läge är ju bra, men sedan det visat sig omöjligt att där företaga utvidgningar, har det bl.a. varit på tal att bygga ett hus dör ändamålet i hörnet av Landsvägsgatan. Denna plan har emellertid strandat. Man har också haft sina ögon riktade på utminuteringslokalerna i hörnet av Linnégatan och Andra Långgatan samt på lokaler vid Pusterviksgatan. Nu är det dessutom fråga om, huruvida man får bo kavar i Arbetareföreningens hus. Skulle man bli tvungen at söka lokaler på annat håll, framhåller postdirektören så vore det naturligtvis bäst att få nya utrymmen, som från början kunna på bästa sätt inrättas för postverkets behov. Om en byggnad sådan som insändaren föreslagit, kunde komma till stånd, vore ju läget fördelaktigt även för ett postkontor.
Vederbörande inom telegrafverket synes ej anse något behov föreligga av en särskild station vid Järntorget. T.f. telegrafdirektören påpekar, att det även finns ett telegraminlämningsställe hos Aaröes bokhandel på hörnet av Linnégatan, och detta funktionerar precis som en telegrafsatin. Telegram, som inlämnas där, intelefoneras omedelbart eller skickas med bud. Och från Järntorget är det ej längre väg till telegrafstationen än från många andra ställen i staden.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 9 november 1923)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Järntorget åt öster med Arbetareföreningens hus.