”De pittoreska bastionerna på Lilla Otterhällan med sina krenelerade murkrön äro nu en saga blott. Dess gamla ärevördiga murar inom hvilka i forna dagar artilleristerna exercerade för konung och fosterland och som under den sista tidens dekadans nödgades skåda ner på de skäligen enkla fröjderna i »Otterhällans Vintertivoli», ha nu fått vika för hacka och spett. Hela den vidsträckta platån uppe på höjden företer i närvarande stund ett enda kaos af murstenshögar och byggnadsställningar.

Det är Kungshöjdens fastighetsaktiebolag, som efter inköp af bärget i sin helhet låter företaga schaktningar och planeringar för att bereda plats för byggnadstomter. En hel del tomter äro redan sålda till byggmästare i staden, och en hel del kommer troligen att bebyggas af bolaget själft.

Två kvarter äro för närvarande under uppförande, nämligen ett på sluttningen ned mot Hvitfeldtsplatsen, med fasader mot denna plats och uppfartsvägen från öster, det andra på den bolaget tillhöriga delen af norra sluttningen. För det tredje kvarteret, ett stort komplex om icke mindre än fjorton tomter uppe på själfva krönet, ha de första sprängningsarbetena i dagarna påbörjats.

För uppfartsvägar blir synnerligen väl sörjdt. Två breda körvägar föra upp till platån, vinkelrätt mot hvarandra, den ena från Kungsgatan, den andra från Kasärnplatsen. Den förra får icke skarpare stigning än ett på tretton och leder i rak linie tvärs öfver området till dess södra gräns. I Luntantugränden pågå med all fart sprängningar för anläggande af en trappa upp från Kungsgatan, och i sydöstra hörnet skall en annan trappa leda ned till Fisktorget. Här anlägges till en början en mera provisorisk nedgång, till dess bolaget hunnit träffa öfverenskommelse med de angränsande fastighetsägarnas ägare om definitiv tomtreglering.

Utmed den skarpa sluttningen mot söder, där bastionen förut reste sina tinnar, bygges en stark grantimur, innanför densamma är ännu en mur under uppförande för att tjäna som stöd för blifvande grundmurningar. Det har här varit ett drygt arbete – som för öfrigt ännu delvis pågår – att rasera de djupa och med gammaldags soliditet uppförda källarhvalfven under de forna kronobyggnaderna. Hela platåns höjdplan kommer att sänkas inemot ett par meter under den nuvarande medelnivån.

Det dominerande hufvudkomplexet skall uppföras efter enhetliga ritningar och få en värdig arkitektonisk utsmyckning. Dess långa fasad mot söder, hvilken kommer att synas öfver en god del af staden, skall antagligen uppföras af enbart Skrombergategel och med fortlöpande taklinie. På grund af svårigheten att få tillräckligt vattentryck här uppe på höjden få byggnaderna, enligt byggnadsnämndens beslut, icke ha mera än fyra våningars höjd.

Rundt områdets ytterkant löper en tolf meter bred gata eller terrass med balustrader utåt afsatsen. Härifrån har man en vidsträckt och vacker utsikt öfver staden med Landalabergen och skansen Kronan i fonden.

Längst ned mot väster, mellan Luntantugränden och Rosenlundskomplexet, bakom fastigheten n:o 7 Kungsgatan ligger ett ganska stort område, om hvars tillgodogörande ännu ingenting är bestämdt. Möjligen skall här anläggas hotell eller något nöjesetablissemang.

Alla arbeten med planering och kommunikationsledernas utläggande verkställas af stadens arbetare under ledning af stadens ingeniörer, men på fastighetsaktiebolagets bekostnad. Planeringen våntas icke blifva färdig förrän under loppet af nästa år.

Svårt är det gifvetvis att ännu göra sig en säker föreställning om hur Kungshöjden kommer att te sig i sitt nya skick. Men af de uppgjorda skisserna att döma blir den en ny prydnad för vår redan förut i allmänhet så väl bebyggda stad, ehuruväl meningarne ännu kunna vara delade om huruvida stadens fäder handlade klokt då de för några år sedan släppte ifrån sig tillfället att för stadens räkning inköpa området och i stället öfverlämnade dess planering och bebyggande åt den enskilda företagsamhten.” (Ur: Göteborgs Morgonpost 21 september 1904)

Bilden i sidhuvudet visar området år 1862 då det ännu dominerades av kasernbyggnaderna. Hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.