”I senaste häftet af Ekonomisk Tidskrift har professorn i nationalekonomi vid Upsala universitet D. Davidson recenserat årgången 1903 af »Statistisk årsbok för Göteborg».

Hans allmänna omdöme om denna i sitt slag i vårt land på visst sätt enastående publikation lyder sålunda:

I denna årsbok framlägges ett mycket rikligt antal statistiska tabeller rörande Göteborg, hufvudsakligen inom den sociala statistiken; åtskilliga siffror rörande naturföreteelser lemnas dock därjämte. Siffermaterialet är ej alltid i tillräcklig grad bearbetadt. Detta beror naturligvis på ett förhållande, hvaraf arbetet äfven i några andra afseenden bär spår, nämligen att för utarbetningen af denna statistik icke kunnat i tillräcklig omfattning påräknas krafter med erforderlig fackutbildning. Men syftet med föreliggande arbete har tydligen blott varit att, dels för praktiska behof, dels för att hos allmänheten väcka intresset för den kommunala statistiken, framlägga det statistiska material, som finnes hos de olika kommunala förvaltningarna i Göteborg. Man får därför på denna publikation ej anlägga samma måttstock som på statistiska fackarbeten. Den fyller sitt nyss angifna syfte och kommer, såsom är att hoppas, bana vägen för en efter fullt adekvata grunder utarbetad kommunalstatistik för Göteborg. Komitén för Göteborgs kommunalstatistik har därför grundade anspråk på erkännande för denna publikation.

Prof. Davidson påpekar därpå några bristfälligheter i arbetet. Och dessa äro sannerligen af den art, att man måste beundra den vänlige recensentens godmodighet, som icke tagit värre itu med de oefterrättliga räkneexperiment, som tyckas förekomma i arbetet. Så har han bl.a. funnit, att siffrorna för medelhyrorna i staden äro felaktigt angifna. Genom kontrollräkning har han bl.a. gjort den för oss göteborgare glädjande upptäckten, att medelhyran för lägenheter å ett rum, som i årsboken uppgifves till 130 kronor, rätt beräknad utgör endast 106 kronor. Upptäckten är ju glädjande, men mindre glädjande är det, att felet uppkommit genom ett räknesätt, som är minst sagdt betänkligt.

Lustigt och riktigt är anmälarens godmodiga anmärkning, att det icke kan vara af något gagn beträffande export och import att summera stycketal. I tabell 84 i arbetet får man t.ex. veta, att år 1905 importerades till Göteborg 8,485,238 stycken varor. Och hvaraf bestodo nu dessa mer än åtta millioner »stycken varor»? Jo, af 4,710 humrar, 400 kräftor, 51 pianon, 19,350 blodiglar, 5,987,533 murtegel och kliker, 20 masker, 1,868 kokosnötter, 11,885 paraplyer och parasoller, 26,608 ur, 2,316,288 ägg, 887 velocipeder, 253 monterade fruntimmershattar, 114,929 andra hattar, 291 lefvande fåglar och 165 kreatur…!

Den mot arbetet och Göteborgs framsynta initiativ med denna kommunalstatistiks utgifvande sympatiskt stämde anmälare yttrar, att dylika bristfälligheter lätt böra kunna undanrödjas i blifvande årgångar. Och vi instämma: det borde de verkligen kunna!

Enligt hvad vi, sedan detta skrifvits, erfarit, lära export och importtabellerna vara uppgjorda af en skakkunnig från ett ämbetsverk i Stockholm…

Prosit!” (Ur: Göteborgs Aftonblad 25 november 1904)

Bilden i sidhuvudet visar försättsbladet till den statistiska årsboken.