”Byggnadsnämnden hemställer till antagande af ett förslag till ändring och tillägg till stadsplanen samt till särskilda bestämmelser i afseende å sättet för byggnadskvarterens användande inom delar af stadens 13:de och 14:de rotar, uppgjordt af förste stadsingeniören Albert Liljenberg å 1917.

Öfver större delen af området finnes en af k. m:t 1907 fastställd stadsplan, hvilken utom detta område omfattar äfven trakten norr därom till Engelbrektsgatan, hvilken senare del omarbetades af stadsingeniörkontoret åren 1908–10 och sedan fastställdes af k. m:t 1913.

Af gatorna i 1913 års stadsplan äro nu väl hälften utlagda och cirka halfva antalet tomter bebyggda. Häraf har man gjort vissa erfarenheter af nytta för den nu uppförda planen. Till förslagets brister hör att 7-metersgatorna få väl smala gångbanor och därför bort göras helst 9 meter breda. Villorna ha blifvit betydligt större än som antogs vid planens uppgörande, hvaraf flöjt, att vissa kvarter blifvit för trångt bebyggda; särskildt har kvarteret midt emot Handelsinstitutet af denna anledning blifvit mindre vällyckadt. De i kvarteret mellan Johannebergsgatan och Södra Vägen använda 18-metersgårdarna ha visat sig för samla och uppdelningen med 13e gator i områdets norra del har visat sig vara väl stark.

Dessa och andra erfarenheter ha tillvaratagits i den nu föreliggande planen.

I stort sedt bildar terrängen inom stadsplaneområdet en i norr och söder gående bergsrygg. Vester om denna, söder om Fattigvårdsanstalten ligga en äng, som kan bli stadsdelens lek- och idrottsfält, och några mindre kullar, som äro reserverade till park åt de omgifvande stadsdelarna. Bergsryggen lämpar sig väl för bebyggande och har där förlagts kvarter för större, sammanhängande byggnader.

De östra och nordöstra sluttningarna äro delvis för branta att bebyggas, men där terrängen så medger, ha fritt liggande villabyggnader inpassats. I detalj ha byggnadsmassorna grupperats efter terrängen, så att de framhäfva och siluett afbilda dess stigningar och sänkningar.

För offentliga byggnader ha relativt få tomter reserverats i tanke att det område, som nu upptages af fattigvårdsanstalten i en framtid kan tagas i anspråk för sådana. De platser, som beredts, äro afsedda för ett nytt Chalmers, tre skolor, en kyrka med församlingshus, en handelshögskola, ett vattentorn med pumpstation samt för fyra byggnader till icke kända behof.

För att skapa så lugna bostadsgator som möjligt och för att spara gatumark har trafiken koncentrerats till ett fåtal gator.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 24 augusti 1918)

Bilden i sidhuvudet visar den nya gatan i Landala egnahemsområde 1913, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.