”Stadsfullmäktigevalen här i staden äro nu avslutade. Ser man på partiförskjutningarna, är resultatet av den nya allmänna och lika rösträtten för såväl män som kvinnor icke överväldigande. I den upplösta stadsfullmäktigeförsamlingen sutto – utom ordföranden, hr Carlander, vilken stod utanför partigrupperna, men valts under frisinnad partibeteckning – 23 högermän, 20 socialdemokrater, 15 frisinnade och 1 vänstersocialist. I den nya församlingen åter ha socialdemokraterna ryckt fram till ställningen som det manstarkaste partiet med 26 platser, högern har minskats med 3 medlemmar till 20, de frisinnade med 1 till 14, medan vänstersocialisterna förlorat sitt enda mandat och hr Carlander ej fått någon efterträdare utanför partierna. Mot vad som allt efter olika partiståndpunkt befarats eller hoppats, har partiförskjutningen sålunda icke blivit så stor, att det finns någon anledning antaga, att kommunalpolitiken på den grund skulle föras in på nya banor, något som för övrigt säkerligen skulle förbjudit sig själv av tidsförhållandena, även om valutafallet blivit annorlunda. Det är kommunalt samarbete, icke partigräl, som nu är av nöden, om det skall bliva möjligt att lotsa kommunalförvaltningen något så när oskadd genom de svårigheter, som blivit en följd icke av egentliga kommunala missgrepp, utan av de efterverkningar, som ej heller våt samhälle undgått att röna av de stora världshändelserna.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 31 mars 1919)

Bilden i sidhuvudet visar en äldre samling ledamöter ur Göteborgs stadsfullmäktige, år 1912, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.