Bagare och bankir – Börje Norling

Följande text om den informelle bankiren Börje Norling är hämtad ur min senaste bok om Göteborg – Krona eller klave som författats tillsammans med Lili-Annè Aldman och Martin Fritz. Läs mer om boken via denna länk till förlaget. Samt om vårt boksläpp via denna länk.

Drottninggatan 11 uppfördes av Börjes änka efter att en brand ödelagt det äldre huset.
Drottninggatan 11 uppfördes av Börjes änka efter att en brand ödelagt det äldre huset. Foto: Per Hallén.

Bagare var en yrkesgrupp som huvudsakligen arbetade i städerna där de flesta köpte sitt bröd i stället för att baka själva. Det var ett hantverk med få hjälpmedel som kunde öka produktiviteten vilket medförde att det krävdes ganska många bagare i en stad för att kunna tillgodose behovet bland invånarna. Alla hantverkare i Göteborg var år 1800 ännu organiserade inom skråväsendet och bagareskrået var en av de stora grupperna med omkring 25 yrkesaktiva. De var någorlunda jämnt fördelade över stadens centrum, endast ett fåtal hade sina bagerier utanför stadens vallar. Den genomsnittlige bagaren var oftast inte särskilt välbeställd, men det fanns undantag.[i] Börje Norling var en mästare som varit yrkesaktiv och mycket framgångsrik. Han hade sedan början av 1770-talet ägt några tomter vid Drottninggatan och Kyrkogatan. På bakgården till tomten mot Drottninggatan låg ytterligare ett hus som under sent 1700-tal ägdes av en sockerbagare. Området hade under nästan ett århundrade ägts av bagare och fastigheterna var utrustade med stora ugnar.[ii]

När Börje Norling avled år 1800 var behållningen i boet över 25 000 riksdaler banco. Det kan jämföras med den välbeställde bagaren Lavin som avled 1807 och efterlämnade ett bo med en behållning på 2 000 riksdaler.[iii] I Norlings bouppteckning värderades hushållsföremål, kläder samt draghästar och vagnar till något över 8 000 riksdaler. Innehavet av fastigheten på Drottninggatan och utmed Kyrkogatan var värt 5 100 medan landeriet Johanneberg värderades till 2 800, ett totalt fastighetsinnehav värt 7 900 riksdaler. Fordringarna var omfattande, de uppgick till 17 950 och utgör en intressant läsning.

Norling hade lånat ut 1 000 riksdaler på ett reverslån till handlanden Olof Åberg. Bagarna Jonas Broman och Johan Engelblom hade också reverslån hos Norling på något över 2 000 respektive 700 riksdaler. De äldsta reverslånen hade ursprungligen utfärdats 1794. Inspektorn vid Ostindiska kompaniet Bernhard Militz hade också lån hos Norling på 1 000 riksdaler, han var en äldre bror till Peter Militz.[iv] Det minsta lånet var till Joh. W.  Mellgren, som mot pant fått låna 50 riksdaler, det var alltså fråga om ett kontantlån. Alla personer som lånat av Norling bodde inom stadens vallar, de flesta söder om Stora Hamnkanalen.

Utöver dessa fordringar fanns även ett antal av Riksgäldskontorets reverser samt en insättning i Göteborgs diskont på 1 500 riksdaler. Han ägde även aktier i Ostindiska kompaniet och Trollhätte kanal till ett värde av 1 500 respektive 1 000 riksdaler. Norling hade alltså stora intressen i den tidens viktigaste verksamheter i form av fjärrhandeln med Kina samt det stora infrastrukturprojektet Trollhätte kanal som skulle förbättra transporterna mellan Vänerns hamnar och Göteborg.

Två år efter Norlings död eldhärjades området och bagarmästarens hus förstördes sånär som på källaren. Hans änka C.W.  Norling hade dock möjlighet att bygga ett nytt stenhus redan 1805 och det finns ännu kvar på Drottninggatan 11. Huset ritades av arkitekt M.  Bälkow och stenen till huset importerades från Flensburg. Det dröjde sedan till 1814 innan Norlings söner lät uppföra ett nytt hus även mot Kyrkogatan, idag nummer 20. Det användes till bostad och salubod medan bageriet inrymdes i huset ut mot Drottninggatan. Långt efter bagare Börje Norling kom tomten vid Drottninggatan åter att få en roll i stadens kredithistoria när Göteborgs Privatbank 1847 köpte fastigheten. Sjöförsäkrings AB Ocean kom sedan att köpa fastigheten 1938.[v]

Norlings hus sett från Kyrkogatan. Foto: Per Hallén.
Norlings hus sett från Kyrkogatan. Foto: Per Hallén.

Referenser:

[i] Andersson, B., Från fästningsstad till handelsstad, 1996, s. 333–337.

[ii] Dahl, O., http://www.gbgtomter.se (hämtad 2014-11-06) Tomt 4.43, 3.55, 3.56.

[iii] Andersson, B., 1996, s. 335–336.

[iv] Nyberg, G., Grosshandlare Peter Militz. En bortglömd gustavian stiger fram ur arkiven, 2010, s. 27.

[v] Lönnroth, G., (red.). Hus för hus i Göteborgs stadskärna, 2003, s. 175, 180.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s