”Den senaste veckans svåra översvämningar i Mölndal har ånyo aktualiserat frågan om vidtagande av åtgärder för förhindrande av den skadegörelse som Mölndalsån alltid orsaker, då vattenståndet stiger över det normala. En känd f.d. Mölndalsbo, hr Gustaf Leksell, har tillställt oss en skrivelse i saken av följande lydelse:

Med anledning av att Mölndalsån på grund av årets starka nederbörd svämmat över och med säkerhet förorsakat skador för 100,000-tals kronor och minskad arbetsförtjänst för 1,000-tals arbetare, vill jag erinra om de förslag som för cirka 10 år sedan uppgjordes för reglering av Mölndalsån.

Efter 1912 års svåra översvämningar och därav följande kostsamma arbeten av industrierna för att för framtiden undslippa obehagen vid åns översvämningar, lyckades jag intressera industrierna att gemensamt bekosta en utredning om på vad sätt Mölndalsån kunde regleras. Ett utförligt förslag uppgjordes av Väg- och vattenbyggnadsbyrån i Stockholm. Detta förslag innefattade uppmuddring av Mölndalsån, byggandet av strandskoningar och ombyggnaden av brokaren, som äro för trånga för stora vattenmassor.

Utredningen gav vid handen att brokaren i hög grad hindrade vattnet att tillräckligt rinna undan. Allt sedan 1912 har något nämnvärt obehag icke förekommit beroende dels på att fabrikerna i allmänhet höjt golvytorna och sina ångpanneanläggningar, och dels att ingen svårartad vattenflod förekommit. I år har det blivit värre än någonsin och förutsågs detta redan på den tiden då intresset för Mölndalsåns reglering var som störst. För varje år har Mölndalsån slammat igen, och med den ringa trafik som nu förekommer i ån hålles ingen segelränna klar utan stränderna fylla allt mer och mer vattenrännan.

Under den tid som frågan om Mölndalsåns reglering var aktuell väckte konsul Fredr. Forsberg motion i Göteborgs stadsfullmäktige om ombyggnad av slussarna och dämmet i Göteborg. Man ansåg att Mölndalsån skulle efter en upprensning var en lämplig trafikled för industrierna vid ån. Tyvärr kom kriget 1914 och lösandet av denna viktiga fråga stannade vid utredningen och ovannämnda motion. Den föll i glömska. Nu hava industrierna och jordägarna vid Mölndalsån fått en dyrbar påminnelse om, att denna fråga skyndsammast måste upptagas till behandling och leda till positivt beslut, såvida icke ännu sorgligare erfarenheter och förluster skola göras.

Som f.d. Mölndalsbo har jag velat erinra om, vad som i denna sak redan åtgjorts, och skulle jag vilja tillråda att de gamla utredningarna i denna angelägenhet tagas fram och bliva föremål för en eftergranskning och först som sist måtte leda till åtegärders vidtagande, som förhindrar de största olägenheterna och förlusterna. Med en ordnad godstrafik på ån jämte eventuellt statsbidrag torde de nedlagda kostnaderna kunna förräntas.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 20 november 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum, Mölndals stadsmuseum och visar översvämningen på Göteborgsvägen 1923.