”Sedan jubileumsutställningen stängdes har det varit lugnt och stillsamt i staden, men i dag har Göteborg åter en festdag av första ordningen. Sveriges blivande konungapar har under förmiddagens lopp för första gången efter förmälningen beträtt Sveriges jord och därvid blivit föremål för en välkomsthälsning av den mest hjärtliga art. I detta sammanhang kan omnämnas att Göteborg den 28 september 1881 var den första svenska stad, som fick hälsa vårt nuvarande konungapar välkommet. Dåvarande kronprins Gustaf anlände nämligen denna dag till hemlandet med sin brud ombord på ’Vanadis’ och landstigningen skedde utanför gamla tullhuset från kanonbåten ’Skuld’, vilken ute på Älvsborgsjorden hämtat de förnäma gästerna. Tiderna ha ändrat sig mycket sedan dess men lika varma välkomsthyllningar, som då ägnades det dåvarande kronprinsparet, ha i dag även strömmat kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louisa till mötes.

Avresan från London ägde rum i lördags morse. För färden till Tilbury hade en särskild salongsvagn insatts i tåget. Bland dem som kommit till stationen för att säga farväl märktes änkemarkisinnan av Milford Haven, prinsessorna Tatiana och Margaretha av Grekland, svenske ministern, frih. Palmstierna med friherrinna och svenska legationens personal. Frih. Palmstierna överlämnade en bukett till kronprinsessan. I Tilbury steg kronprinsparet ombord på ’Patricia’, som vackert dekorerats till de kungliga resenärernas ära.”

När kronprinsparet anlände till Göteborg, en dimmig morgon, beskrevs händelsen enligt följande.

”På jagarne stod manskapet i en ståtlig parad och mannade reling under hurrarop efter hand som det kungliga paret färdades fram. Och ’Patricia’ gled värdigt in i den flaggsmyckade hamnen, mot välkomst och festligheter i ett kungligt svenskt väder.

Dimman låg tät över det inre av staden i dag på morgonen. Det såg ut som om Göteborg beslutat hälsa den nya kronprinsessan med en äkta londonfog. Vid 10-tiden började det visserligen att lätta något vid Brunnsparken, och Tyska kyrkans solbelysta vindflöjel lyste till som en blixt genom töcknen, men kom man ned mot hamnen, var det omöjligt att se handen för sig, och ångbåtarna på älven bölade som avgrundsdjur.

Framför Residenset hade rest stora flaggstänger, men det var endast nätt och jämt att man kunde se flaggorna genom dimman. Längs hela den väg kronprinsparet skulle köra hade man för övrigt under morgontimmarna bråttom att få upp all ståten från i somras. Överallt flaggades, och blågula och blåvita vimplar lyste än en gång upp längs Avenyen och Östra Hamngatan.

På Gustaf Adolfs torg igenkände man de tre jätteflaggorna från i somras, och arbetare höllo i morse som bäst på att taga bort huvarna över lyktstolparna, så att torget i afton skall kunna illumineras med marschaller. Spårvagnarna hade fått vimplar på gaffeln och på stadens station lade man vid 10-tiden sista handen vid festdekorationerna.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 10 december 1923)

Bilden i sidhuvudet visar när kronprinsparet steg i land, hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 10 december 1923.