”F. stadskamreraren i Göteborg, vice häradshövding Pehr Andréen fyllde som förut nämnts, i går 85 år.

En medarbetare i Handelstidningen hade på födelsedagen ett samtal med den gamle ämbetsmannen, som därvid meddelade ett och annat från sin mångåriga verksamhet i stadens tjänst.

Född i Fritsla, Älvsborg län, gjorde han sina skolstudier i Norrköping och tog studentexamen i Uppsala. Till Göteborg kom han första gången redan 1860. Han uppehöll under höstterminen detta år en adjunktsbefattning vid Latinläroverket. Efter denna tjänstgöring reste han åter till Uppsala, där han avlade juridiska examina, varefter han fullgjorde tingstjänst och kom så åter till Göteborg i slutet på 60-talet. Sedan dess har han varit knuten till vår stad. Efter att ha varit polisnotarie och kammarförvant utnämndes han 1873 till stadskamrerare, vilken befattning han uppehöll i över 30 år på ett sätt, som förskaffade honom odelat erkännande då han år 1904 lämnade tjänsten. Vid sidan av denna befattning var hr Andréen bl.a. under åren 1876–1906 k. befhd ombud i Göteborgs enskilda bank och under många år sekreterare i Sjömanshuset.

– Det var icke så många anställda i drätselkammaren när jag blev stadskamrerare, yttrade hr Andréen under samtalet. Vi hade ett par rum på rådhuset, kammarförvanten och jag med vår skrivare, och drätselkammaren brukade sammanträda i en av sessionssalarna där. Nu är det ju en hel stab av tjänstemän anställda i drätselkammaren. Men så har ju också staden vuxit ofantligt sedan dess.

Under de första åren pågick arbetet oavbrutet utan semester, sade hr Andréen, och då mer omfattande utredningar förekommo var det att hålla på från vid niotiden på morgonen till kl. 2–halv 3, sedan åter börja vid halv 5-tiden och kanske hålla i till sent på kvällen, ’och där är naturligtvis alltjämt mycket att göra’, tillfogade han.

Det var intressant att höra den gamle ämbetsmannen tala om sin verksamhet i stadens tjänst på den tiden, innan man fått maskinskrivare och stenografer, som snabbt producera mer eller mindre långa skrivelser. Han erinrade om de dåtida kommunalmännens stora intresse för sin stad. Det var ju de från denna tid kända köpmännen som mestadels sutto i ledningen. Folk i allmänhet, framhöll hr Andréen, brydde sig då icke så mycket om kommunala angelägenheter. Hos gemene man kunde man då icke finna den insikt i hithörande saker och ting som nu är fallet. Och styresmännen på den tiden hade i allmänhet icke anledning att lägga politiska synpunkter på så många kommunal frågor, som sker i våra dagar.

Trots de 85 åren följer hr Andréen ännu med starkt intresse företeelserna inom Göteborgs kommunala liv. Det är nog en hel del jag varit med om under mina många år i Göteborg – fortsatte han och såg från sin bostad vid Hvitfeldtsplatsen ut genom fönstret på den skola, där han hade sin första anställning i Göteborg för över 60 år sedan – men minnet börjar svika när man blir så gammal. Alla ha varit så vänliga mot mig i dag, och man vill så gärna tänka tillbaka, men det är numera icke så lätt att reda ut saker och ting, slöt den gamle stadskamreraren, när han bjöd handen till avsked.

-n.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 29 december 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Sterbhuskammaren, 1895.