”Vaxtändsticksfabriken, den för Sverige nya anläggning, hvartill grunden lades i augusti månad förliden höst ute vid Almedal, har redan kommit så långt, att tillvärkningen delvis kunnat påbörjas. När man genomvandrar den präktiga, till det yttre som det inre luftiga och glada kontorsbyggnaden, det rymliga magasinet och den rätt betydliga fabriken med dess många redan installerade maskiner måste man högeligen förvåna sig öfver att det varit möjligt att under så kort tid nå ett så vackert resultat.
Fabriken kommer, som bekant, att uteslutande tillvärka för export afsedda vaxtändstickor med ’vekar’ framställda delvis af trä enligt en af fabrikens tekniske ledare, ingeniör Fredriksson, gjord uppfinning. Driften blir i alla afseenden modern. Maskinerna – af hvilka en del äro speciellt konstruerade för fabriken – och öfriga tekniska hjälpmedel äro alla förstklassiga.
Hvad den besökande emellertid mäst fåster sig vid äro de utmärkta anordningar, som vidtagits till fromma för arbetarne. Lokalerna – af hvilka en omfattar närmare 10,000 kvadratmeter! – äro nästan utan undantag stora och luftiga, särskilda toalett-, kläder- och matrum finnas anordnade för såväl de kvinnliga som de manliga afdelningarna och det svåra problemet med luftväxling är löst på ett sätt, som rönt lifligt erkännande från yrkesinspektörens sida och som utan tifvel kommer att tjäna som föredöme speciellt för fabriker, där hastig luftomsättning är af nöden. Anordningen är mycket enkel. En fläkt prässar frisk och vid passerandet af ett varmbatteri uppvärmd luft i arbetssalarna och en annan fläkt suger den skämda luften och prässar in densamma i inrättning för torkning af tändstickorna. Först sedan den här genom påskyndande af torkningen gjort nytta för sig, får den gå ut i det fria. I packerskornas sal har systemet utförts än ytterligare. Där prässas den varma luftströmmen upp genom en smal öppning längs hela arbetsbordets framkant och drifver på det sättet bort de giftiga ångorna, innan de kommit så nära arbetskorna, att de kunna insupas af deras andningsorgan. Så effektivt är systemet – och, borde man skanske tillägga, så effektivt kan det vara till följd af att luften kommer uppvärmd in – att luften ombytes i arbetslokalerna hvar 10:de minut!
Fabriken förfogar öfver eget sågvärk, egen snickerifabrik och egen mekansik värkstad. All förädling skall ske inom dess område. Råmaterielet kommer dit i form af furustockar – frö bräder till packlådor – aspstockar – för kärnan i veken – bomullsagar och vax – för öfverspinning och öfverdragning af denna kärna – kemikalier till ’satsen’ samt papper till askarne (själfva tryckningen å pappret skall värkställas inom fabriken).
Fabrikatet, som kommer att få ett prydligt utseend och inläggas i särdelse eleganta askar, väntas få stor marknad, särskildt i varmare klimat, där den hittills brukliga vaxtändstickan haft olägenheten att ’vekna’ allt för mycket. I Sverige väntar man sig icke att få någon marknad; här är man nöjd med säkerhetständstickorna. Men om svenskarne skulle velat bruka det nya fabrikatet hade det varit fabriken lätt att förse sitt fabrikat med sats, som ej vore giftig, som kändt en förutsättning för att det skulle få utbjudas hos oss.
Till en början kommer fabriken att sysselsätta cirka 200 arbetare, hvaraf en del redan antagits och resten antages efter hand. Enligt planen skall emellertid anläggningen, som äger bekväma kommunikationer dels genom ett till densamma indraget sidospår från järnvägen och dels genom pråmtrafik å Mölndalsån, första ha nått sin fullbordan, sedan den genom ny- och tillbyggnader förstorats vid pass tre gånger, hvadan den efter ett eller annat år skulle komma att sysselsätta betydligt större arbetsstyrka. Som bekant är engelskt kapital så godt som uteslutande engageradt i företaget.
De för fabriken särskildt tillvärkade maskinerna äro förfärdigade i Sverige, dels vid Tabergs mekaniska värkstad och dels vid Motorfabriken härstädes. Ridningarna till fabriken ha uppgjorts af arkitekten H. Svensson, Jönköping.” (Ur: Göteborgs-Posten 7 april 1904)
Bilden i sidhuvudet visar exempel på tändsticksaskar och är hämtad från Digitalt museum.