”Den byggnad, som en tid framåt skall ge en fristad åt vårt musiklif har snabbt rest sig på Exercisheden, där den ställt sig i skydd af ’Gamla alléns’ höga träd. Den sista handen lägges nu vid konserthusets yttre. Ställningarna äro nedtagna, och det låga plank, som på tvänne sidor smyger sig kring byggnaden, skymmer icke längre utsikten öfver nybygget för de förbipasserande.

Det nya konserthuset, af hvilket vi här meddela tvenne afbildningar, liknar till sitt yttre närmast en utställningshall, en spårvägsterminus eller något dylikt. Det är ock mäst i konserthusets arkitektoniska komposition, som man nu märker och kommer att spåra det provisoriska i anordningen. I interiören åter torde besökaren icke komma att varseblifva något som antyder byggnadens tillfälliga art.

Konserthuset flankeras af fyra kupolkrönta torn. Byggnadens entréfasad är förlagd åt norr, och å konserthusets motsatta kortsida finna vi en slags ’apsis’ – den å afbildningen synliga tillbyggnaden -, som skall lämna utrymme för repetitionssal, solistrum och värmeledningsapparater. På dessa båda fasader gå väggytorna obrutna upp till det hvälfda, papptäckta taket, hvars linier, från hufvudfasaden betraktade, erinrar om den tyska barockens. Långsidornas väggar åter brytas några meter från marken af ett mindre tak. Under detta ha kapprummen fått sin plats. De fortsätta väggytorna ha försetts med fönster, som insläppa ljus i de utefter byggnadens hela längdriktning löpande promenoarerna. Från det öfre, hvälfda taket utspringa i sin tur lanterniner, från hvilka öfverljus insläppes i själfva konsertsalen. Konserthuset har uppförts af stolpvirke, beklädt med gråhvit rabbitsputs, hvilket ger det utseende af att vara en solid, om ock låg stenbyggnad. Papptaken ha ännu sin svarta färg, men meningen är att de skola öfverstrykas med någon ljusare, antagligen grön färg.” (Ur: Göteborgs-Posten 15 november 1904)

Bilden i sidhuvudet visar konserthusets fasad åt söder, hämtad ur Göteborgs-Posten 15 november 1904.