”Med anledning af gårdagens notis har bevakningsbefälet meddelat oss en framställning, hvari det påpekas, att Nya Varfvets fängelse är det mest svårbevakade i Sverige på grund af den stora utsträckningen på bredden. Det tillgängliga antalet vaktkonstaplar är därför relativt otillräckligt, så mycket mer som icke särskilt folk finnes anställt för handledande af fångarnes yrkesarbete och bestridandet af andra göromål, såsom postbud, körning m.m., utan de befintliga krafterna måste alternera mellan bevakningen och dylika uppdrag.

År 1902 indrogs en vaktkonstapel. Samma år minskades antalet poster utmed palisaderna från fem till tre, för att något förkorta den stränga tjänstgöringen. Icke desto mindre blir en rätt kännbar tjänstgöringstid understundom nödvändig. Det i notisen angifna fallet 38 timmar är dock det strängaste, och är den tiden fördelad så att 22 ½ timmar tillbringas å post 8 ½ timmar som fripass i vakten och 7 timmar på rast.

I den i går oss lämnade uppgiften påstods, att vakten i korridoren sett fånge 77 gå in i tillskärarvärkstaden. Enligt oss företedt förhörsprotokoll är detta icke fallet, utan har han först då han omedelbart efteråt skulle till toaletten ledsaga en annan fånge upptäckt, att lampan i arbetscellen var släckt och fånge 77 och 139 rymda. Det påpekas, att otvifvelaktigt ett fel är begånget, då vaktkonstapeln icke tillstängt dörren till tillskärarecellen. Hade detta skett, skulle n:r 77 ej ha kunnat komma in till 139 och rymningen sannolikt omöjliggjorts, då n:r 77 tydligen synes ha planlagt företaget.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 18 november 1904)

Bilden i sidhuvudet visar centralfängelset vid Nya Varvet med tårbitsformade rastgårdar omkring år 1900, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.