”Skansen ’Kronan’ har nu till sitt inre blifvit restaurerad till sitt forna skick, och voro tidningarne i dag inbjudna af den för våra krigiska minnen lifligt intresserade major Claes Grill. Under dennes välvilliga ledning hade vi nöjet att se, hvilket bra litet museum ’Kronan’ kan bli med tiden. En god början är gjord. Angående ’Kronans’ historia erinras af major Grill följande:

Arbetena med staden Göteborgs befästande bedrefvos till en början ganska lamt, och först sedan Värnschiöld år 1645 fick ledningen kan man säga, att det kom mera fart i arbetet. Utom själfva stadsbefästningen och den redan sedan gammalt befinliga skansen på Gullbergs klippan (nu ’Läjonet’), ansåg Värnschiöld att äfven den s.k. Risåsen borde befästas. År 1650 påbörjades här en skans, hufvudsakligen af jord men med murade skyddsrum. År 1684 uppgjorde Erik Dahlberg ett förslag till ombyggnad af Göteborgs fästningsvärk, hvilken upptog friliggande befästningar på Risåsen och Gullberg. Detta förslag godkändes af Carl XI i allmänna drag, men själfva planen till skansen på Risåsen fastställdes först den 5 januari 1686; och den 9 juni 1687 ’lades första stenen till ett åttakantigt torn på Risåsen med vanliga cermonier’, skrifver Dahlberg i sin dagbok. Först 1697 blef skansen färdig och erhöll då namnet ’Kronan’.

Vid beslutet af raserandet af Göteborgs fästning genom kongl. Brefvet den 17 december 1806 undantogs bland annat skansarne ’Kronan’ och ’Lejonet’, hvilka framgent skulle stå under fortifikationsbefälhafvarens i Göteborg ’hägn och vård’.

Någon omvårdnad synes emellertid föga hafva kommit skansarne till del. Genom en eldsvåda år 1893 brann taket å skansen ’Lejonet’ af och ersattes genom Fornminnesföreningens försorg med ett nytt tak af plåt, hvarjämte en ny krönprydnad af koppar i likhet med den ursprungliga uppsattes. År 1897, d.v.s. jämt 200 år efter skansens färdigbyggande, lades äfven ett nytt tak å skansen ’Kronan’ och en ny krönprydnad af förgylld koppar uppsattes i enlighet med Dahlbergs ritningar. År 1902 cementfogades hela tornet, vilket började visa betänkliga tecken till förfall. År 1903 inreddes rum i nedersta våningen till fortifikationsarkiv, hvarjämte trappan upp till batterisalen i första våningen omlades och denna sal till fullo restaurerades. I år har trappan till batterisalen två trappor upp omlagts och denna sal äfven återställts till sitt forna utseende. Öfver 3,000 lass lera och jord hafva för att ordna skansens omgifningar blifvit uppkörda från de talrika byggen, som under senaste åren uppstått å den söder om skansen belägna s.k. Kommendantsängen.

Genom marinförvaltningens tillmötesgående hafva en del äldre kanoner i år deponerats å skansen. Dessa äro placerade i batterisalen en tr. upp. Meningen är att här gifva en bild af pågående strid medelst manne kiner. Tio stycken figurer, föreställande befäl och manskap ur de s.k. ’Kongl. Svenska Artilleriregementet’, af hvars 22 kompanier 2 varit förlagda i Göteborg, äro tills vidare här uppställda. De bära den första för hela artilleriet fastställda uniformen af 1794. Figurerna hvilka tillkommit såsom gåfvor af enskilda personer i Göteborg, hafva på ett synnerligen förtjänstfullt sätt utförts vid Svenska panoptikon i Stockholm af dess artist Skoglar Hystedt, hvilken d. 17 dennes afslutade deras uppställande i skansen.

I Batterisalen två tr. upp är meningen anordna en samling af äldre och nyare vapen m.m.

Utanför skansen ligga på vallarne en del kanoner, hvilka öfverlämnats såsom gåfvor af enskilda.

För att bereda intresserade tillfälle att bese skansen, hålles denna tillsvidare afgiftsfritt öppen onsdagar kl. 2–3 samt söndagar kl. 1,30–3. Inuti skansen är uppsatt en sparbössa för frivilliga gåfvor till samlingarnes utveckling och innehåll.” (Ur: Ny Tid 19 november 1904)

Bilden i sidhuvudet visar Skansen Kronan år 1914, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.