”Den välgörenhet, som tagit sig uttryck i tillkomsten af milda stiftelser, har i Göteborg städes omfattats med ett intresse, fullt värdigt en mæceriatstad. Särskildt har man gjort mycket för att mildra ålderdomsdagarne för dem, som oblida öden bragt i armod trots en hederlig vandel och för hvilkas stolthet det kännes motbjudande att högljudt blotta sin nödställdhet. Ålderdomshemmet vid Slottsskogen är måhända det mäst iögonenfallande resultatet af detta varma omhuldande af dem, som ’sett bättre dagar’, men Göteborg rymmer dessutom flera andra ur lika kärleksfull omtanke framsprungna välgörenhetsinrättningar.

Spridda inom ett icke vidsträck område af förra Hasselbladska ängen ligga såluda icke mindre än tre stiftelser med enahanda syfte, nämligen Amalia Hertz stiftelse, Eduard Magnus minne och Julius Lindströms stiftelse för pauvers honteux. Sistnämnda välgörenhetsanstalt har, som kändt, under benämningen ’Frihemmet i Haga’, i dagarna donerats till Göteborgs stad af framlidne grosshandlanden Julius Lindström jämte 30,000 kr. för byggnadernas underhåll o.d., och vi bringa med anledning häraf i dag en bild af frihemmet, sedt från hörnet af Haga Kyrkogatan och Vasagatan.

Donatorns fader, den kände liberale kommunalmannen Erik Gustaf Lindström, hade gjort omhuldandet af samhällets mindre väl lottade medlemmar till en lifssak för sig och hans rika värksamhet på detta område, som bar frukt i de på hans initiativ tillkomna arbetarebostäderna i Haga och i många välgörenhetsanstalter, var ett arf till sonen, som denne ej lade åt sidan. Det mäst storslagna uttrycket för dennes offervillighet är grundandet af Julius Lindströms stiftelse.

De i arkitektoniskt hänseende icke vidare framträdande byggnaderna, som uppfördes af byggmästaren P.J. Rapp efter ritningar af dåvarande stadsarkitekten V. von Gegerfeldt, öppnades den 1 oktober 1876 och ha allt sedan kvarstått i oförändrat skick. På ömse sidor af entrén vid Haga Kyrkogata ligga två envåningsbyggnader. I bakgrunden af den af staden skänkta tomten reser sig en större tvåvåningsbyggnad, flankerad af två fristående byggnader af samma höjd och utrymme. Inbäddad i grönt beskuggad af trädplanteringar ger fristaden detta intryck af fridfullhet som man gärna ser hvila öfver de åldrigas hem. I byggnaderna äro 44 lägenheter – det öfvervägande antalet bestående af ett rum och kök, några få endast af spislägenheter – afgiftsfritt upplåtna till behöfvande, men på existensmedel ej fullständigt utblottade åldriga personer, af hvilka kvinnorna intaga det störta rummet. Bland stiftelsens lägenhetsinnehafvare bo 6 à 7 personer ännu kvar från frihemmets öppnande, däribland stiftelsens äldsta person, en 95 år gammal dam.

Naturligtvis äro dessa lägenheter synnerligen eftersökta. Som exempel härpå kunna vi anföra att ett 30-tal ansökningar för närvarande vänta på att någon vakans bland lägenhetsinnehafvarne skall uppstå.” (Ur: Göteborgs-Posten 13 januari 1905)

Bilden i sidhuvudet visar stiftelsens bostäder 1902, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.