”En högtidlighet af mera ovanligt slag ägde rum i får, då biskop E.H. Rodhe i domkapitlets sessionssal öfverlämnade till f.d. skolföreståndarinnan fröken Eva Rodhe den guldmedalj konungen tillerkänt henne för hennes mångåriga och gagnande värksamhet.

Biskopen erinrade i sitt tal om den insikt, energi och besinningsfullhet, hvarmed förken Rodhe fört sina banbrytande idéer fram och vunnit de mäst uppmuntrande resultat på olika områden till samhällets och hemmens bästa.

Fröken Rodhe tackade under djup rörelse för biskopens ord och förklarade, att hon i utmärkelsen såge ett erkännande af, att de idéer, hon moed hjärtats öfvertygelse omfattat och lefvat för, visat sig hafva ägt nog värde att vinna förtroende äfven vid konungens rådsbord. Hennes mål hade alltid varit att fostra goda kvinnor för våra hem. Ty i goda hem såge hon den enda säkra grundvalen för ett samhälles bestånd. Hon visste nog mången annan kvinna särkildti de små undangömda arbetarehemmen, som genom beundransvärdt arbete och själfförsakelse i det tysta i långt högre grad gjort sig förtjänt af denna utmärkelse; men icke desto mindre kände hon nu större tacksamhet för detta nådevedermäle än hon med ord kunde uttala.

I hyllningen deltog ett stort antal af folkskolestyrelsens ledamöter, släkningar och öfriga vänner, hvilka säkerligen samtliga mottogo ett länge bestående minne.” (Ur: Göteborgs-Posten 3 februari 1905)

Bilden i sidhuvudet visar lärarinnan Eva Rodhe, hämtat från Digitalt museum.