”Angående stölden å Öfverås, uppgaf Björkman, att han, som senast tjenat här i staden såsom betjent hos justitieborgmästaren, hvilken tjenst han lemnat den 24 sistl. April, derunder besökt kommersrådet Dicksons tjenstfolk å Öfverås, hvarigenom han fått kännedom om lokalen. Mellan kl. 12–1 natten till den 21 Juni hade han öfverstigit staketet näst intill grinden, som är vid uppkörsvägen till Öfverås, der han under ett stort träd bemärkt en karl (nattväktaren på stället?) ligga sofvande; men då mannen icke tycktes ha något emot eentréen, helst han fortfor att snarka, begaf Björkman sig upp till stora huset, der han försökte medelst kittets fråntagande att få ut en ruta, som likväl brast sönder. Sedan han öfvertygat sig att ingen häraf vaknat, utan allt var tyst och stilla, öppnade han fönstret och ingick derigenom, då han befann sig uti ett mindre rum invid köket, dit han äfven strax inträdde. Med några å spiseln funna tändstickor lyste han sig omkring, så han först påträffade en spilkum med mjölk och derefter en korg med bröd, hvaraf han anrättade sin aftonmåltid, som intogs på stället. Derpå gick han in uti salen, der han uti en olåst låda i ett skåp anträffade silfret, som han lade uti en handduk och därmed begaf sig tillbaka samma väg han kommit. Att han just icke varit rädd af sig, bevisas bland annat deraf, att han varit inne uti huset en hel timmas tid. När han åter passerade öfver staketet, fanns den sofvande karlen icke mera under trädet; troligen hade denne sökt ett mera comfortabelt sofställe. Hela den påföljande dagen uppehöll Björkman sig uti Bös park, men dagen derefter på aftonen nedgräfde han silfret i Slottsskogen, dit han i skymningen begifvit sig. Strax derpå lemnade han orten.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 5 februari 1856)

Bilden i sidhuvudet visar Överås, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.