”Som Handelstidningen redan i går på grund af sent på middagen ingångna enskilda underrättelser kunde meddela, har k. m:t i senaste konselj fattat resolution om Lundby kommuns införlifvande med Göteborgs stad fr. o. m. den 1 Januari 1906.
Denna resolution sätter märke i Göteborgs häfder.
Det är i dessa dagar ungefär jämt halft annat årtionde sedan de officiella förändlingarne om Lundby kommuns anslutning till Göteborg togo sin början.
Frågan därom uppstod som bekant därigenom, att Göteborgs stadsfullmäktige på grund af en hemställan från drätselkammaren i December 1889 tillsatte en beredning för undersökning af frågan om dragande af en järnväg eller ock vanlig trafikled för fordon eller bådadera öfver älfven för att åstadkomma förbindelse mellan staden och dess område på Tingstadsvass, äfvensom om järnvägens fortsättande längs Hisingsstranden af älfven ned till stadens egendom vid Sannegården.
Vid öfverläggning mellan denna beredning och medlemmar af Lundby socken uppstod frågan om socknens införlifvande med staden. Lundby kommunalfullmäktige tillsatte den 27 Mars 1890 en komité af nio personer för att med Göteborgsberedningen förhandla om denna sak, i hvilket syfte beredningen förstärkte.
/—/
Denna gemensamma beredning hann först sex år senare, i Februari 1896, afsluta sina omfattande arbeten. Dess utlåtande utmynnade i ett tillstrykande af införlifningsförslaget på vissa villkor.
Redan den 14 April 1896 bifölls denna berednings hemställan af Lundby kommunalfullmäktige, dock med uppställande såsom ytterligare villkor för införlifninge, »att egare af strand med tillhörande vatten i Göta elf skulle efter införlifvandet bibehållas vid den lagliga rätt, som de före införlifvandet egde».
Efter vederbörande myndigheters hörande beslöt Göteborgs stadsfullmäktige den 29 Mars 1899 med 41 röster mot 15 likaledes att med vissa ändringar i de uppställda villkoren bifalla förslaget om införlifningen.
Sedan dess har förslaget befunnit sig på vandring mellan olika kyrkliga, administrativa, kamerala och judiciella myndigheter, hvarjämte frågan om sammanjämkande af olikheten mellan de af Göteborgs stadsfullmäktige och Lundby kommunalfullmäktige uppställda villkoren också medfört åtskillig tidsutdräkt, så att saken först nu kunnat föredragas hos k. m:t.
Efter införlifningen blir Göteborg till området Sveriges näst största stadskommun (inom parantes sagt är Sala den största). Den kommer att räkna 53,21 kvadratkilometer, medan Stockholm omfattar blott 32,75 kv.-km. Göteborgs område kommer okcså att fördela sig med nära nog jämt hälften på hvardera sidan älfven, i det att det nuvarande Göteborg räknar 25,34 kv.-km. och Lundby 27,87 kv.-km.
Större betydelse än denna områdesutvidgning ligger emellertid i den ökade möjlighet till kommersiell och industriell kraftutveckling, som sammanslagningen åstadkomme.
Det gäller nu att med energi taga itu med införlifningens praktiska genomförande. Först och främst framställer sig med ytterligare styrka krafvet på bekväma kommunikationer mellen gamla staden och den nya stadsdelen; bro- och tunnelfrågorna såväl som spörsmålet om spårvägsnätets utsträckning på andra sidan älfven blifva nu än mera än förut aktuella. Härtill komma de nydaningsarbeten i afseende på tomt- och gatureglering, kloak- och vattenlednings-, belysnings- och brandsävsende i Lundby, som omedelbart blifva erforderliga. Göteborgs kommunalstyrelse får här nya, icke i alla delar lättlösliga problem att gripa sig an med.
Det är emellertid med glädje den gamla staden hälsar den nya stadsdelen välkommen till årsskiftet. De förhoppningar, som under arbetet på införlifningen knutits vid densamma skola förvisso icke svikas. Och i sin utvidgade gestalt skall Sveriges andra stad – det större Göteborg med dess halfannat hundratusental i invånare – för visso i högre grad än hittills blifva i stånd att på ett värdigt sätt häfda sin plats som det svenska näringslifvets hufvudstad.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 14 mars 1905)
Bilden i sidhuvudet visar Lundby gamla kyrkogård, sedd från Lundby gamla kyrka, med blick mot sydväst och i bakgrunden syns Putsegården år 1948. Hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.