”Det var stor folksamling hela annandag påsk kring Carlsrodammen eller den så kallade fågeldammen i Slottsskogen på grund af att en del nya fågelarter på morgonen ankommit och där blifvit utsläppta. Det var ett större parti af våra nordiska simfåglar, som dels blifvit af slottsskogsstyrelsen inköpta och dels skänkta till parken af konsul Carl Lyon.

En del af sändningen, nämligen de ömtåligare änderna, vågade man ej genast utsläppa, ty de behöfva några dagar för att hämta sig efter resans besvärligheter och äro därför inlogerade på annat ställe, där de i lugn och ro kunna bli i tillfälle att putsa upp sina fjädrar och hämta krafter genom lämplig föda etc. De skola emellertid så snart som möjligt utsläppas i samma damm.

De nu ankomna arterna äro följande: ett par svarta svanar, ett par grågäss, ett par spetsbärgsgäss, ett par bläsgäss, ett par prutgäss, ett par roständer, en stjärtand, tre bläsänder, ett par skedänder, ett par krickänder och ett par förhalsade dykänder.

Konservator Gustaf Kihlén erhöll med samma sändning tre stycken donaugäss hvilka han äfvenledes skänkte till parken och hvilka med sina mjuka plymliknande rygg- och täckfjädrar se särdeles vackra och prydliga ut.

Då man såg det stora intresse hvarmed folkmassan hela dagen beskådade det ovanliga fågellifvet kunde man inte annat än känna tacksamhet såväl till de frikostige gifvarne som till styrelsen, hvilken vidtagit denna åtgärd för att gå en af allmänheten så lifligt känd önskan till mötes.

Vi ha erfarit att styrelsen ej gärna vill mottaga tropiska djur, hvilka ej tåla vårt klimat utan endast tyna bort och så småningom dö. Vi meddela denna upplysning, alldenstund en del personer, obetänksamt nog, påyrka att Slottsskogsstyrelsen skall taga om hand alla möjliga djur, som i största välmening hemföras från de varma länderna, hvilka djur i vårt hårda och ännu värre i fuktiga och råa klimat gifvetvis äro dömda till undergång, såvida man ej vill bygga upp ett ordentligt menageri. Men något sådant torde icke ligga inom Slottsskogsstyrelsens befogenhet. Om styrelsen däremot vill fortsätta att undan för undan öka samlingen af våra inhemska, i så hög grad intressanta djurarter, samt förvara dem i stora och rymliga inhägnader eller burar, där de kunna röra sig fritt och ogeneradt samt ha sin trefnad på samma sätt som alla de djur, hvilka nu finnas förvarade i Slottsskogen, så äro vi öfvertygade om att styrelsen skall finna, hvilken stor glädje och nytta den därmed bereder allmänheten. Såvida vi blifvit riktigt underrättade, är det också styrelsens mening att gå tillväga på sådant sätt.

Till sist må meddelas, att konsul Carl Lyon lofvat skänka parken en skogsmård, ett svenskt djur, som nog endast ett högst ringa fåtal göteborgare varit i tillfälle att se. Mården hitkommer troligtvis i början af maj.” (Ur: Göteborgs-Posten 26 april 1905)

Bilden i sidhuvudet visar svanar i lilla Fågeldammen år 1913. Hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.