”Den 1 juli 1908 igångsattes officiellt Göteborgs stads elektricitetsverk. Några dagar tidigare hade verkets förste abonnent, juvelerare Andrén vid Korsgatan, inkopplats.

Under hösten 1908 inkopplades så 4,700 abonnenter, vilka verket övertog från de föregående privata verken, Göteborgs Elektriska A. -B. och A. -B. Elektron. Nuvarande abonnentantalet är 43,800, det betyder nära tiodubbling på tio år.

Dagens jubilar kan säkerligen glädja sig åt en för offentlig verksamhet enastående popularitet. Ej minst den senaste vintern, då staden i allt väsentligt undgick ’karbidmörkrets’ vedermödor, ha göteborgarna lärt sig uppskatta vad vår välordnade elektricitetsdistribution och den energiska propaganda, varmed ljuskällan ’lurats’ på motsträviga husvärdar i såväl burgnare som småfolksstadsdelar betytt för staden.

Huvudparten av förtjänsten härför kommer kanske på grundläggaren, dir. Einar Wikanders konto. Men han blev ju tämligen snart kallad härifrån till större uppgifter i facket. En värdigare arvtagare än dir. Sigurd Hammarstrand kunde han dock knappast önska. Det är på dir. H:s initiativ alla de praktiska åtgärder i fråga om betalning o.d. vidtogos, vilka förmådde husägarna att allmänt införa elektricitet, och gjorde, att när den hemsökelse kom, då landet som helhet vaknade till insikt om elektricitetens värde, då var Göteborg redan elektrifierat.

Icke så, att icke utvidgningen måst fortgå med full fart även under krisen. Installationer pågå alltjämt överallt i staden. Så ha vi de nybyggda stadsdelarna och så hela industrien, som anpassar sig alltmera för elektrisk kraft. Nu senast t.ex. kugghjulsfabriken och Odhners räknemaskiner. Men det är sannerligen tur att det mesta var undangjort förut. Dyrtiden bereder stora svårigheter, och koppar till kablar finns icke att få för pengar. Man får nöja sig med provisoriska järntrådskablar. Två nya understationer har man måst inreda, i Lundby och på Kungsladugård, båda provisoriskt i träskjul. Det får byggas riktigt, när krisen är över.

Lägger man så till vad som väntar med Örgrytes och kanske Frölundas införlivning, så förstår man, att det icke är småsaker vårt elektricitetsverk har som närmaste framtidsuppgifter. Men erfarenheterna från de gångna åren äro sådana, att göteborgarna veta, att nästa jubileum finnas alla resultaten på verkets förtjänstkonto.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1 juli 1918)

Bilden i sidhuvudet visar elektricitetsverket år 1922, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.