”Majornas kommunalförening hade i går afton sitt första sammanträde för året under folkskollärare K.J. Roséns ordförandeskap. Ett flertal viktiga samhällsfrågor stodo på dagordningen. /—/

Nästa stora fråga var upphjälpandet av bostadsbristen. Frågan inleddes av hr Birger Rönqvist, som framlade ett förslag om bankernas bidragande till byggnadsverksamhetens upphjälpande genom beviljade av billiga lån. Det pekades på de insatser flera industriella anläggningar gjort genom uppbyggande av bostäder åt sina arbetare och det ansågs därför ej vara oförsynt begärt om bankerna som draga in stora förtjänster av industrien, gjorde något till för att hindra bostadsbristen. Bankerna ha under de senaste åren haft större nettovinst än någonsin förut och dess ränteförlust genom de billiga lånen skulle icke bliva vidare kännbar om en liten procent av de stora nettovinsterna anslogos.

I den därpå följande diskussionen gicks särskilt hårt åt bostadsbarackerna eller de s.k. paviljongerna. Den arten av byggnadsverksamhet betecknades som rent av sorgliga fläckar för staden. De utdömdes enhälligt och fullständigt ur både hygienisk, moralisk och ekonomisk synpunkt.

Frånsett att de äro mindervärdiga som bostäder åt folk är denna sammangyttring av de fattigaste en ren samhällsfara som staden icke borde taga på sitt samvete. Det vore minst sagt ett missgrepp, då barackerna beslutades byggas, och det hade varit lyckligare om staden byggt ett par bättre hus, som kunnat stå för framtiden. Det är nu alltför mycket mindervärdigt folk som sammanföres på en plats och från lärarehåll har enstämmigt framhållits, att barnen från baracksamhällena äro de svårhanterligaste. Genom barackerna bidrager samhället att skapa en sorglig pariasklass.

Dessutom äro barackerna osunda, obekväma och alldeles för dyra. I paviljongerna, upplystes det är månadshyran 28 kr. för rum med kokvrå och rum  och kök 32 kr. Och dock finns varken vatten, avlopp eller elektriskt ljus. När andra förhållanden inträda igen vill helt naturligt ingen människa bo där.

Beslöts att styrelsen skulle ingå till drätselkammaren med en begäran om, att inga nya paviljonger måtte uppföras samt att de nuvarande barackerna ej måtte få stå längre än 3 år. I stället borde byggas ett par ordentliga hus som kunde användas för framtiden.” (Ur: Göteborgs-Posten 24 oktober 1918)

Bilden i sidhuvudet visar bostadspaviljong för nödbostäder vid Kustens varv, uppförda vid lägenhetsbristens tid omkr. 1916., hämtat från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.