”Göteborgs-Posten hade ett samtal med stadsträdgårdsmästaren i går, för at inhämta nyheter i planteringsväg.

Tjugusex man hade varit i full färd med att klippa träd, häckar och buskar, att ställa i ordning lite varstans, peta ned staket kring gräsmattor och allt möjligt annat. Vad han gör syns inte, såvida det inte blir gjort, däri ligger finessen.

Trädbeskärningen är kommen i det sista stadiet och är snart slut. Och vad gör man då vidare? Jo, väntar på solsken och varmt i luften att mota bort tjälen med. Egentligen är man på efterkälken. I vanliga fall är renhållningen i stadens parker slut vid den här tiden och förarbetena av mångahanda slag undanstökade. Det är nu snö som legat för länge och bundit tjälen. Här kan nästan ingenting göras förrän det lossar i jorden. Under andra år har man brukat så omkring den 15 april, och det kan nog låta sig göra i år också, men kommer det hastig vår, så kör det ihop sig för stadsträdgårdsmästaren, för förarbetenas skull.

För gator och platser, som stadsträdgårdsmästaren särskilt skall ha hand om, har Göteborgs-Posten förut redogjort. Därtill bör fogas, att Bäckedalsgatan på Hisingen skall förskönas med lindar. Och vidare skola bostadsbarackerna vid Norra Burgården, Gamla hospitalet, Kungsladugård, Sanna och Ekedalen piffas upp med olika slags planteringar. Potatistäpporna skola jämnas och sås med gräs.

Bara tjälen går ur marken så…. I höstas sattes över 22,000 lökar av hyacinter, tulpaner och narcisser, vilka blott vänta på att bli utplanterade. På tal om tillgången på plantor och frö kan meddelas att ingenting är oanskaffbart, men mångt och mycket ställer sig rätt dyrt.

Det är nu att hoppas att husägare och andra privatpersoner, som på sitt sätt ha med stadsbilden att sköta, även bidraga till trevligt utseende. Sällskapet Hortikulturens vänner ha ju gjort en gagnerik verksamhet för vackra blomsterbalkonger och andra trädgårdsanordningar. Däremot ge förgårdarna, planteringarna framför husen, inte anledning till jubel. För en del år sedan tog sig stadsträdgårdsmästaren med stöd av stadsarkitekten Mats Edström för att stämma en del husägare för vanvårdade förgårdar. Det väckte rätt stort rabalder, men gjorde nytta.

Det finns en sak till som förtjänar vaken uppmärksamhet. Det är plantering på gårdsplanerna. I Landala förekommer det på ett par gårdar och ser ovanligt nätt och trevligt ut, och på Bagaregården äro planteringar av detta slag allmänna. Faktum är, att det näppeligen finns en gård, som inte kan piffas upp med blommor och vildvin. För resten föregår staden med det bästa exempel. Man behöver bara kasta en blick på rådhusets gårdsplan om sommaren.

Så fort tjälen lossnar kommer man at börja ett litet grävningsarbete i Kungsparken, på det den blivande springbrunnen må få god grund. Som man erinrar sig anslogo stadsfullmäktige i slutet av förra året 22,600 kr. till en springbrunn med huvudfiguren av skulptören Ivar Johansson, att uppsättas i Kungsparken invid Vallgraven mellan Vasabron och gångbanan till Salutorget på en liten kulle.

På förfrågan hos notarie Henning Beyer, sekreterare i Lindbergska fonden, meddelar denne att arbetet kommer att börja snarast möjligt, och att springbrunnen rätteligen skall vara färdig i maj eller början av juni. Notarie Beyer såg själv bysten för inte så länge sedan vid ett besök i Stockholm, och förklarar att det utan tvivel kommer att bli en ståtlig springbrunn.

Huvudfiguren föreställer en späd flicka och kommer därför att göras färdig på sockeln, på det hon ej under transporten må tappa huvudet, eller slå armar och ben av sig.

Notarie Beyer meddelar vidare att ’Flora’-statyn, huggen av Frulli på 1700-talet, visserligen är inköpt, men ej kommer att uppsättas förrän nästa vår. Den skall stå framför prefekbostaden i Botaniska trädgården. Såsom varande exempel på 1700-talets trädgårdskultur är man angelägen om bystens miljö så att man just därför ämnar anordna en gammaldags herrgårdsträdgårdgård kring bysten. Den har i sina unga dagar stått i trädgården tillhörande landeriet Kristinelund. Nu strävar man att på bästa och lämpligaste sätt kopiera bystens gamla omgivningar.” (Ur: Göteborgs-Posten 5 april 1919)

I sidhuvudet visas, vallgrafven med Bazarbron, ett vykort, hämtat från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.