En riktig valdag

Valfena

Det hela började den 29:e oktober 1865 då en ung blåvalshane strandade i Askimsviken strax utanför Göteborg. En lokal fiskare, Olof Larsson, var den som upptäckte valen och som tillsammans med sin svåger avlivade ”odjuret” för att sedan sälja den dill dåvarande intendenten och konservatorn vid Göteborgs Naturhistoriska Museum, August Malm.

Valsal
Vägen till valsalen.

Målet var att konservera valen så att den skulle kunna visas upp för stadens invånare. Genom ett bidrag från James R:son Dickson kunde arbetet inledas och valen fördes till Lindholmen där den styckades. Därefter fördes delarna över älven och till museibyggnaden på Norra Hamngatan. Det var svårt att få tillbaka alla bitar efter konserveringen och man tvingades till nödåtgärder som att fylla glipor i huden med panelbrädor. När väl valen satt ihop igen skickades den ut på en turné som började i nya Tull- och packhusbyggnaden. Föjande år visades valen upp på Stockholms Industri- och konstutställning. Valbuken hade klätts med blått tyg med gyllene stjärnor och utrustats med bänkar och bord, där bjöds kungligheterna på kaffe och punsch.

Blåval

Efter stockholmsbesöket tillstötte ekonomiska problem och det krävdes en ny insatts av Dickson för att få hem valen till Göteborg igen. Därefter dröjde det till 1870-talet innan den åter visades för allmänheten och 1896 hade den fått en egen sal i Ostindiska huset.

Valsalen

Valens buk hade sedan första stund i utställningen varit möjlig att besöka men gapet stängdes några år innan sekelskiftet 1900 efter att man påträffat ett ungt par sysselsatta med något ”olämpligt”. Det dröjde till 1939 innan valen åter öppnades och besökare fick tillträde vid några utvalda tillfällen.

Valen sedd inifrån.
Valen sedd inifrån.

År 1923 transporterades valen till det nya Naturhistoriska museet i Slottsskogen. Där finns valen fortfarande och några få gånger per år är det möjligt att träda in genom gapet, in i ”valfiskens burk”. Givetvis är valen öppen varje valdag.

Källa: ”Malmska Hvalen” Av Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s