Ortnamn i Göteborg: Kviberg

Namnet Kviberg är känt från år 1353 då det stavades Qvighuberg. Hjalmar Lindroth ger, i första häftet, andra delen, av Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, följande beskrivning.

”Förledet är kviga och sålunda att jämföra med namn som Koberg, Geteberg ‘berget där korna, respektive getterna brukar gå’ med flera. Ett Qvighu- kan vara antingen gen. sing eller plur. Det berg som åsyftas bör säkerligen sökas i närheten av den äldsta platsen för Kvibergs by. Det framgår av karta nr 2 i Stadsledningskontorets arkiv (1696), att denna låg mitt emot Sävenäs alltså ganska nära Gamlestaden och ett stycke väster om den lilla, nu vanligen uttorkade bäcken från norr (icke gränsbäcken mot Utby); alltså där ännu ett par gamla tvåvåningshus står kvar. (Fischer) Namnet Kviberg har då sannolikt givits åt den närmaste i norr därom liggande ej särdeles omfångsrika bergkullen.”

Efter en genomgång och referens till några av de medeltida dokumenten följer en beskrivning av Kvibergs äldsta kända historia.

”År 1353 lydde en del av Kviberg under Grimbo i Tuve socken och skänktes då jämte detta hemman till Arnäs kloster. Sedermera kom Kviberg tydligen i konung Magnus Erikssons händer, ty den ovan citerade handlingen (se denna länk) av 1362 är ett gåvobrev varigenom denne skänker gården Kviberg till Gudhems kloster. Liksom Härlanda donerades även Kviberg, som då betecknades som by, till Nya Lödöse vid dess grundläggning – det nämnes redan i privilegiebrevet av 1473 – och denna stad kom till någon del att ligga på dess mark (Rydqvist, 5, 54) I donationen ingingo, åker, äng, skog, fiskeri i älven och alla andra ägodelar. (Rydqvist 5) Först 1481 synes dock äganderättsfrågan ha ordnats, ty det ovan citerade (otryckta) brevet ur SRP (Svenska Riksarkivets Pergamentbrev) av d.å. innebär , att Kviberg då genom byte med Gudhems kloster kom till staden (Berg, 13, 9) År 1549 bestod Kviberg av åtta hemman och 1572 av tio (Rydqvist 54f) Även Kviberg ingick i den donationsjord som tilldelades den nya staden Göteborg, och marken fördelades liksom Härlanda bys, i landerier, som utarrenderades åt holländska bönder (Rydqvist 22, 56) Då 1637 (Mantalslängd) en Bengt på Kviberg nämnes, tyckes någon av gårdarna i Kvibergs gamla by vara åsyftade.”

14-GBG-2 år 1696. Diagonalt går Säveån och till vänster är Sävenäs ägor markerade. På andra sidan Säveån låg Kvibergs ägor.

Referenser

Karta

Lantmäterimyndighetens arkiv 14-GBG-2, 1696.

Litteratur

Berg, Wilhelm, Samlingar till Göteborgs historia, Stockholm, 1882-1891.

Fischer, Ernst, Göteborgs landerier, Göteborg, 1923.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2, Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1925-1929.

Rydqvist, Carl Magnus, Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Göteborg, 1860.