Bohuslän – badbalja med anor

När badkamrerare och kommunalmän runt om i Bohuslän sitter och summerar sommarens besökssiffror, som på alla håll pekar på rekord, kan det vara intressant att påminna om att Bohuslän som semesterparadis upptäcktes 200 år innan begreppet semester bildats.

Redan 1774 ”serverades salta bad” vid Gustavsberg. Troligen var detta första platsen i Europa som kunde erbjuda något liknande. Bara några år senare startade Strömstad. Första säsongen här sträckte sig mellan den 6 juni och den 25 augusti. Marstrand kom på allvar in i bilden, då man av ett salteri på Koön byggde stadens första bad. Riktig fart blev det dock först 1849 då ångbåten Göteborg–Uddevalla mellanlandade i Marstrand.

I mitten på 19++-talet tillkom ett flertal badorter. Initiativrika personer startade badanläggningar i Stenungsund och i Herrön vid Kyrkesund. Kalvsund och Stillingsö kom 1865. Ett år senare Stjärnvik och Svanesund och slutligen Fiskebäckskil 1867.

På den tiden var besök på badorterna förbehållet de rika och det var mycket exklusivt att bada på Västkusten.

Numera är de bohuslänska klipporna tillgängliga för envar och 100 000-tals människor från hela landet och utomlands söker sig i ständigt växande skaror till underbara bad vid Sveriges solkust varje sommar. Vi kommer längre fram att lämna årets rekordsiffror, när dessa hunnit samlas in.

Meddelas bör kanske att de intressanta uppgifterna om badorternas ålder hämtats ur den mycket läsvärda och intressanta utredningen över badhusbebyggelsen som specialisten på naturvårds- och fritidsfrågor i Bohuslän, fil.mag. Reine Jacobsson gjort.

Dagboken

Liseberg denna vecka

 

Källa: Göteborg denna vecka: med Göteborgskarta, Göteborg denna vecka, Göteborg, 1931-1977. Tidningen finns i Göteborgs Hembygdsförbunds arkiv.