”En spåkvinna har kommit fast för att ha idkat sin konst ute på nöjesfältet.

Hon har i god tro hyrt sin lokal där ute och erlagt sin hyra. Att det var lagstridigt att driva den hantering, som hon ägnar sig åt, visste hon inte och anser med fullt fog, att det borde de hållit reda på, som hyrde ut lokalen åt henne. Det har hon obestridligen rätt i. Dessa herrar kunna emellertid ursäkta sig med att de aldrig drömt om att någon vettig människa skulle falla på den idén, att anse detta på alla välgörenhetstillställningar idkade tidsfördriv kollidera med 22 kap. 15 par. Strafflagen.

Att gripa till lagens stora slägga för att dräpa denna förströelse, vittnar mera om berömvärt nit än om omdöme. Är det välbetänkt att oavbrutet utvidga den helige Chronschoughs maktområde? Är det icke tillräckligt stort, utan att även rättsskipningen varder given honom i våld?” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 19 juli 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Spåkvinna lägger stjärna för kund. På bordet framför henne finns en kristallkula och en katt.