”Jämt ett sekel har i dag förflutit sedan Alexander Keiller d.ä. föddes – ett namn som är starkt knutet till Göteborgs snabba utveckling på industriens område under 1800-talets förra hälft. Det industriella lifvet i vår stad låg före denna tid nästan fullständigt nere, och det kräfdes stor företagsamhet, energi och uthållighet till att då upptaga kampen med utlandets redan långt avancerade industri. Att försöket kröntes med framgång och att Göteborg nu intager en rangplats äfven på detta områden kan i mycket skrifas Alexander Keiller d.ä., grundläggaren af det stora industriella etablissemantet Göteborgs mekaniska värkstad, tillgodo, och göteborgarne ha därför så mycket större anledning att i dag dröja ett ögonblick inför detta hundraårsminne. De yttre konturerna af hans lif gestaltade sig i korthet sålunda:

Alexander Keiller d.ä. var en bland många energiska, insiktsfulla män, som i förra seklets första decennier invandrade från England och Skottland och hvilka här insatte hela sin intelligens och kraft på att vidga vårt näringslif. Alexander Keiller föddes d. 1 juli 1804 i Dundee, Skottland, son till handlanden och skeppsredaren därstädes James Keiller, som dref stor sjöfartsrörelse på Sverige och dessutom låg i timmeraffärer med vårt land. Under uppväxtåren gjorde han vidsträckta resor på Kontinenten o. i Amerika och fick härunder blicken öppen för storindustriens betydelse. Han beslöt då att taga vara på sina mekaniska anlag och ägna sig åt ingeniörsyrket. De tekniska studierna hade på denna tid ej uppmärksammats i samma grad som senare, och läroanstalterna för de praktiska vetenskaperna arbetade ännu under rätt primitiva förhållanden. Sitt lysande ingeniörsvetande förvärfade han sig och till största delen genom själfstudium.

Tjugoett år gammal begaf sig Alexander Keiller till Göteborg, med hvars förnämsta affärshus fadern hade förbindelser. Här sammanträffade han med Wiliam Gibson, som äfvenledes inflyttat från Skottland. De uppsatte ett segelduksväfveri i Majorna och upprättade i närheten af den plats där Göta Källare nu är belägen ett industriellt väk för maskinspinning af lin och hampa, det första i sitt slag i Sverige. Detta företag ville dock ej riktigt bära sig. De båda bolagsmännen inköpte därpå Jonsereds egendom, där under Alex. Keillers ledning snart ett större fabrikskomplex, omfattande segelduksväfveri, gjuteri och mekanisk värkstad uppstod. Keillers rastlösa arbetslust sökte emellertid inom kort nya fält för sitt värksamhetsbegär. William Gibson öfvertog Jonsereds fabriker och Keiller grundlade år 1841 den stora mekaniska värkstad, som ännu i dagligt tal bär hans namn.

Inom få år upparbetade han sin affär till en af de mäst ansedda i landet. I ledandet af detta företag nedlade han hela sin brinnande företagsamhet, som underhjälptes af hans praktiska blick och stora mekaniska insikter, men hans rastlösa sinne fann dock ej häri värksamhetsfält nog. Han igångsatte äfven andra industriella företag, som sedermera bidragit till att befästa Göteborgs anseende som industricentrum. I förening med hr C.D. Lundström grundlade han sålunda Rosenlunds fabriker. Han upprättade därjämte ett tegelslageri och ägnade sig jämväl åt bärgvärksrörelse samt inköpte bruksegendomar och grufvor.

Sedan Göteborgs mek värkstad år 1867 öfvergått till bolag, drog han sig tillbaka från det praktiska lifvet och afled den 27 mars 1874.” (Ur: Göteborgs-Posten 1 juli 1904)

Bilden i sidhuvudet visar ett porträtt av Alexander Keiller, sitande i halvfugur. I bakgrunden, utsikt från Keillers våning vid Norra Hamngatan 4, Göteborgs Mekaniska verkstad vid Skeppsbron. I fonden Skansen Kronan. Hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.