”Det var lif och löje på Bratten i lördags. Det är där ju alltid, men nu var det något extra. Sällskapet Arbores hade anordnat fäst, och svenska folket hade samlats dit i högst afsevärd myckenhet.

Naturligtvis voro vi där också, huru skulle det annars ha gått? För att kunna vara med från början foro vi ut med middagsbåten och togo två härliga bad, ett kallt och ett varmt. D.v.s. jag badade i det svala, friska hafvet, och den andre veklingen badade i balja. Så klättrade vi upp till restaurationen och intog en liten husmansmiddag à la Hinke, hvarpå vi förfogade oss upp på öfre verandan för att dricka vårt kaffe.

Hit var emellertid första akten af fästen förlagd,  här försiggick den stora marknaden, som alldeles nyss öppnats, med hela den traditionella apparaten af salustånd, tombola, fiskdamm o.s.v. Publiken utgjordes till en början af det yngsta Sverige. Det myllrade af småttingar af alla nummer, det skreks och skrattades och musicerades på underliga instrument, så att vi snart nog måste lämna vår först intagna centrala position och söka skydd i en relativt lugn vrå. Men äfven här uppsöktes vi af energiska och oförtrutna unga damer, som utbjödo blommor och äpplen, serpentiner och konfetti och hvad som hälst och narrade oss att köpa lotter på diverse husgerådssaker, som skulle ha gjort oss rätt förlägna, om vi hade vunnit. Jag tycker mig se min unge vän och kamrat hemtågande med en taklampa i handen! Men lyckligtvis hade vi tur.

Fram mot kvällen steg ju publikens medelålder med några år genom det yngsta Sveriges afpolletterande och den mognare ungdomens inryckande.

Andra akten spelades i stora salen och utgjordes av en ’musikalisk teaterföreställning’, hvars hufvudnummer bestod af en serie tablåer ur ’Preciosa’. Publiken uppgick till omkring tvåhundra mer än salen kunde rymma, och det fattades inte några fel på temperaturen. Icke desto mindre applåderades det ursinnigt efter hvartenda nummer, särskildt efter de vackra, stilfulla tablåerna, som gjorde en utmärkt effekt. Då jag inte nämner några namn alls, får min vän Wilhelm Lippert ursäkta, att jag inte talar om, att det var han som anordnat dem och att han hade all heder af sitt värk.

Och efter föreställningens slut blef det dans, som med lif och lust pågick mycket länge.

Marknadslifvet där uppe fortsattes emellertid alltjämt och blef allt mera animeradt ju längre det led. Luften var full af prat och skratt och konfetti och genomdragen af de brokiga serpentinernas lysande strimmor.

Först ett stycke in på den nya dagen började det mojna af, och vid half-två tiden, då vi lämnade fästen för att leta oss ner till båten, var det lugnt och stilla.

Sällskapet Arbores torde nog ha gjort en afsevärd vinst på fästen, men hvad mig och min unge vän beträffar, gjorde vi tvärtom förlust. Vi förlorade icke blott våra hjärtan, utan äfven flera kronor i kontanta pänningar.

P.” (Ur: Göteborgs-Posten 25 juli 1904)

Bilden i sidhuvudet visar Strysö Bratten med brygga år 1905, varmbadhuset och hotellet.Vid bryggan en skärgårdsbåt. I bakgrunden restarurangen. Hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.