”Under en promenad på Västra Hamngatan drabbades grosshandl. Ernst Magnus i går helt plötsligt av ett slaganfall, som synes ha så gott som genast förorsakat hans död.

Ernst Magnus var något över 78 år gammal. Under många år bedrev han en omfattande affärsverksamhet i foderämnesbranschen under firma Ernst Magnus & Co., från vilken rörelse han för några år sedan drog sig tillbaka.

Med Ernst Magnus försvinner det sista bladet i en brödrafyrväppling, som haft sin stora betydelse för Göteborgs utveckling under en lång följd av år. Alla ha de i lika hög grad uppburit en patricierfamiljs förpliktelser ifråga om kulturintressen och välgörenhet, sådana dessa av en förnämlig tradition utformats i detta samhälle. Musiken och målarkonsten ha särskilt i Ernst Magnus haft en trofast vän, men i hans varma, gästfria hem har man dessutom kunnat vara viss om att möta framstående representanter även för andra kulturintressen, av såväl svensk som utländsk nationalitet. Han hade i det sista ett levande intresse för vad som rörde sig i tiden, och vare sig han befann sig i staden eller ute på sin hemtrevliga gård Stalebo vid Jonsered, där han brukade tillbringa halva året, åtföljdes han städse av en talrik vänskara, sina in- och utländska tidningar och den litteratur som kunde hålla honom i kontakt med de nya strömningarna. Utan att på något sätt ta aktiv del i politiken var hans livsåskådning rent frisinnad, och med sin försynta, älskvärda natur brukade han ofta nog blott med en humoristisk glimt i ögat säga sin mening i en omstridd fråga, varvid eventuella stridsvågor hastigt lade sig.

I stadsbilden kommer Ernst Magnus ävenledes att lämna ett tomrum efter sig, sedan man under otaliga år varit van att se det bekanta, vänliga ansiktet på stadens promenader le emot sina många vänner av äldre och yngre generation.” (Ur: Göteborgs-Posten 16 april 1919)

Bilden i sidhuvudet visar Ernst Magnus, hämtad ur Göteborgs-Posten 16 april 1919.