”Utvidgningarna av Göteborgs hamn och den ständigt ökade importen kommer säkerligen efter hand att betydligt ändra hamnområdenas fysionomi. Redan nu, då den transoceana trafiken väl ännu icke kan sägas ha kommit i full gång, har vår hamn visat sig allt för oförberedd att möta en större godstillströmning och ur stånd att fylla de krav som ställas på en modern hamn beträffande mottagande och förvaring av gods. Exemplen ligga nära till hands och ha ingående diskuterats. Vi böra bara erinra oss klagomålen över bristen på varuskjul med lämplig uppvärmning och det var väl närmast den nyligen visade oförmågan att mottaga gods från flera transoceana ångare samtidigt som förmådde stadsfullmäktige vid senaste sammanträdet att utan remitteringar besluta om omedelbart byggande av ett nytt varuskjul.

Reflexionerna komma osökt inför den nya frilagerbyggnaden, som nu börjar resa sig vid Pustervik. Och det blir knappast någon dag för tidigt den blir färdig. Betongjutningsställningarna har emellertid nu, som synes på bilden, nått ett gott stycke över de blygsamma små träbyggnaderna och skjulen, som utgöra Järnvågskvarteren, och den imponerande femvåningsbyggnaden kommer i sinom tid att bliva en skarp kontrast till omgivningen.

Frilagret är så till vida en nyhet, som detta är det första försöket som göres i Sverige. I Kristiania och Köpenhamn är, som bekant, frilagersystemet redan realiserat. Frågan är emellertid gammal även här. Redan 1916 började planeringen men först 1917 började man bygga.

Det är emellertid flera orsaker som bidragit till försenandet av frilagerbyggnadens uppförande. Pålningen för grunden blev på grund av områdets sankhet ett ganska besvärligt arbete och på sina ställe måste det pålas till 30 meters djup. Sedan har arbetsnedläggelser på olika området gjort sitt till att fördröja uppförandet. Om inga ytterligare eventualiteter stöta till hoppas man likväl att få byggnaden färdig till årets slut.

Byggnaden, som kommer att omfatta fem våningar samt en källarvåning uppföres i huvudsak efter samma princip som frilagren i utlandet. Naturligtvis med några smärre förändringar med hänsyn till de olika förhållandena här och ute. Den närmaste definitionen torde väl vara en kombination av tull- och varulager.

Huru byggnaden i huvudsak kommer att utnyttjas fingo vi i går en inblick i vid ett samtal med stadsarkitekt K. Samuelsson. Huvudvåningen är det då som tager det största intresset, då här från hela systemet regleras. Här inrymmes tullmännens och de olika tjänstemännens lokaler. Vidare mottagnings- och våghallen med två intagningsställen. Därifrån föras varorna med hiss till de olika förvaringsvåningarna. I byggnadens motsatta ända, åt Järntorgsgatan är uttagningslokalen placerad och där finnes ytterligare en hiss för nedtransport. För såväl personal som allmänhet blir det endast en ut- och en ingång genom vilken passerandet endast kommer att få ske under kontroll.

Källarvåningen blir en stor ouppdelad lokal, som kommer att uthyras för upplag pr kvadratmeter, medan de övriga lagervåningarna äro uppdelade i celler med en gång mitt genom hela våningen. Frilagret innebär ju, att affärsmännen ej behöva förtulla sina varor omedelbart, utan äga rätt, att lagra dem i byggnaden oförtullade och först då de tagas ut därifrån måste de undergå förtullning.

För att källarvåningen även vid högt vattenstånd skall vara säker och opåverkad av vattnet, har företagits en dubbelgjutning, som gjorts så, att i grunden gjutits två cementlådor och mellan dessa lagts isoleringsmassa.

Huru frilagret kommer att omfattas av importörerna och affärsmännen, är väl ännu svårt att säga. Men säkerligen kommer det att fylla ett stort behov och de utvidgningsmöjligheter som finnas, komma nog i sinom tid att anses behövliga. Det kan nämligen utvidgas till fyra gånger det nuvarande området, då i den uppgjorda planen även ingår en stor inbyggd gård.

Vilka kostnader denna anläggning kommer att draga går ännu icke att närmare fixera. Sedan de första beräkningarna gjordes ha många förändringar på marknaden inträdd o. såväl materialpris som arbetskostnader äro helt andra nu än då. Och förändringar kunna ytterligare inträffa.

Byggnaden uppföres i sin helhet av armerade betong och cementhålsten. Ritningarna ha uppgjorts av stadsarkitekt Karl Samuelsson. Betonggjutningen utföres av aktiebolaget Skånska cementgjuteriet, som underentreprenör för A.B. A Krüger & Son.” (Ur: Göteborgs-Posten 17 april 1919)

Bilden i sidhuvudet visar den nya frilagerbyggnaden, hämtad ur Göteborgs-Posten 17 april 1919.