”Bland de utställningar på svenska mässan, som mäst fängslade allmänt intresserades uppmärksamhet, låg Svenska kugghjulsfabrikens och Original-Odhner i allra främsta ledet. Den förras förstorade kuggväxel med dess kronometerprecisionsliknande gång slog en med häpnad, medan Odhners räknemaskiner kommo litet var att önska, att han hade behov av en dylik tingest.
För ögonblicket är Svenska kullagerfabriken stadens stolthet, och den kunde utan minsta spår av förhävelse annonsera sig som Sveriges största industri. Mänskligt att döma och om icke den ekonomiska bolsjevismen för all utveckling i baklås, skall S.K.F. om ett tiotal år eller kanske förr ha två konkurrenter om första storhetsrummet. Den skall kanske – utan minsta sorg eftersom A.S.K. är dess andra barn och snart dess egendom – kunna säga, att det närde en orm vid sin barm, då det lånade sitt mäktiga stöd åt kugghjulsfabriken. Original-Odhner för sin del har däremot blott att gå lugnt fram och låta tiden verka.
Svenska kugghjulsfabriken är i så måtto handikappad som den måste skapa sitt eget behov. Varje maskinfabrik har en större eller mindre universalfräsmaskin och kan göra kugghjul i långa banor. Det gäller således för ASK att lära dem förstå, att det är bättre och billigare att köpa dessa kugghjul än att fräsa dem själva. Uppgiften är icke lätt, men det var icke lättare för tolv år sedan att lära folk använda kullager. Det är i enklaste mening en produktions- och räknefråga, och Göteborg hoppas, att ASK icke blir kuggad i denna mekaniska och matematiska tentamen. Att fabriken själv väntar att bli stor synes på vår ena bild som visar byggnaderna i nuvarande skede. Går allt väl dröjer det icke många månader innan hjulen surra i de väldiga arbetssalarna.
Odhnerfabriken har icke kommit fullt så långt i sitt byggnadsarbete, men de väldiga skeletten till betonggjutningarna ger vid handen att det blir imponerande anläggningar redan i första stadiet. Räknemaskinen i dess modärna form har svensken Odhner till pappa, men han var icke den ende, som fått gå utomlands för att få sitt patent exploaterat. Odhner-fabriken vid Petrograd daterar sig från 1891, och kriget har åtminstone fört det enda goda med sig, att tillverkningen flyttades över till Sverige.
Original-Odhner-maskinen har sin marknad, den behöver blott mätta och öka den. Ensamt i Sverige finns det användning för många hundra, ty det finns ännu många, många kontor som föredraga den tidsödande och osäkra räkningen för hand framför den snabba och osvikligt säkra med maskin. Liksom gåspennan har föga användning i skrivmaskinens århundrade, får nutida konkurrens föga bruk för de gammaldags experterna, som kunde addera femsiffriga tal direkt. Och liksom det är lättare att lära sig skriva på maskin än att förvärva en vacker handstil, kommer räknemaskinen att bli en nödvändighet när man inte har tid att leta fem dagar efter lika många kronor i ett bokslut, som inte stämmer.
De båda unga Göteborgs-industrierna äro välkomna. Man kommer visserligen icke om tio år att känna igen stadsdelen kring Gamlestaden, men man får finna sig i det.
Eehn.” (Ur: Göteborgs-Posten 16 juli 1919)
Bilden i sidhuvudet visar Svenska kugghjulsfabriken, hämtad ur Göteborgs-Posten 16 juli 1919.