”Det finnes sju tusen fröjder på landet om sommaren. Och ingen förstår att njuta av dem som ett stadsbarn, helst ett fattigt och blekt, vilket har en mörk och dyster vinter bakom sig. Den som tvivlar på den saken, bör få läsa ett par av de små brev, som Göteborgs-Postens sommarbarn ha skrivit till sina mammor och till fru Carlberg och fru Waldheim. Som vi minnas, var det dessa två damer, som i våras stodo för sommarbarnsexpeditionen i Norra Latin.

Nu är sommaren slut, men när den granna septembersolen tittar in genom skolsalarnas fönster, flyga nog många barnatankar från räknetalet eller läseboken tillbaka till sommarhemmet.

Gå månne korna i bet ännu? Vem går och samlar in ägg? Vem hjälper till att fösa in grisarna och fåren?

’Här är så ycket nöjen på landet’, skriver en liten flicka till fru Carlberg, ’ jag får följa med på kafferep och i kyrkan. I torsdags drack jag sju koppar kaffe med väldigt mycket fint dopp. Bed mamma att jag får stanna här i vinter och gå i skolan här. Dom säger att jag får inte resa hem, förrän jag fått kött på benen. De andra barna kan väl sköta lillebror.’

En annan liten flicka, som hamnat på Galtarne, skriver i ett prydligt brev till fru Waldheim bl.a.: ’Även grannarna hava barn men de äro från Stockholm, med det gör detsamma man kan väl leka och roa sig med dem ändå.’

Ett annat mycket detaljerat brev till en mamma berättar: ’Vi ha elva kor, fyra hästar och ett föl, 48 höns, tre får, tre lam, sex grisar, 48 höns, en hund. Mamma du kan väl skicka min stora docka. Jag har sytt en duk. Jag har fått hårband, linne, halsband, tupp, underklänning, en kråka. Vi har så roligt uppanför huset har vi bänkar och bord, och på logen har vi gjort en grotta.’

Överallt har vänligheten mot de små stadsbarnen varit riktigt rörande. Av brev framgår att de fått presenter och blivit bortskämda på alla sätt.

–Endast behagliga erfarenheter, – säger fru Carlberg. – Och det vill ju inte säga så litet, då det är fråga om 856 barn. Det var bara två, som längtade litet i början. Sju eller åtta av barnen skola stanna över vintern i sina sommarhem och ha redan börjat skolorna på landet. Resten har nu så småningom kommit hem pr tåg och båtar. Höjningen av järnvägstaxorna har inte i allmänhet fördyrat resorna, ty den har inte gällt skolbiljetter.

I Östadskolonien i Lysekilstrakten har allt varit bra. Alla barnen ha ökat i vikt 1 à 3 kg. under de två månader glädjen varit.

Rim.” (Ur: Göteborgs-Posten 8 september 1919)

I sidhuvudet visas 19 glada sommarbarn i Östad, hämtad ur Göteborgs-Posten 8 september 1919.