”Första gången Barnens Dag hölls i Göteborg var år 1905. Kammarherre Carl Lagerberg, hvilken, som bekant, har ett ovanligt stort hjärta för ’de små’ i samhället, har sedan den tiden alltid med största älskvärdhet åtagit sig högsta chefskapet för festligheterna och varit den i hvars hand alla trådar sammanlupit. Han har med ett ord korats till Göteborgs Barnens Dags-general.

Göteborgs Barnens Dag har dock ännu inte, såsom t.ex. i Stockholm blifvit en årlig instiution, men det är att hoppas att så hädanefter skall bli fallet, ty det är verkligen icke småsummor – hvilket här nedan srax skall visas – som ’Dagen’ inbringar på helt frivillig väg och hvilka summor eljest skulle komma att tynga den redan förut hårt anlitade stadsbudgeten i form af anslag till de välgörenhetsinstitutioner som inte kunna drifvas utan de penningar Barnens Dag nu ser sig i stånd att bisträcka dem med.

Det skall alltså med fog kunna påstås, att Barnens Dag i någon mån bidrager till att hålla våra skatter nere.

Under de år Barnens Dag firats i Göteborg ha sammanlagdt influtit kr. 634,650, hvilka penningar, som ofvan nämnts, kommit en del stiftelser för våra yngsta i samhället till del. Nästa år kan Barnens Dag fira 10-årsjubileum – trots att den första Barnens Dag hölls 1905. Men som  nämnts har den ej firats hvarje år, med undantag för de 5 sista åren. Under åren 1910 och 1914 kallades festligheten, som då – liksom under de senaste krigsåren – endast hölls i mindre skala med tombola etc. ’Späda Barns Dag’.

Inkomsterna under åren fördela sig sålunda:

1905: 99,000  kr,

1907: 100,800 kr.,

1910: (Späda Barns dag) 47,200 kr.,

1914: (d:o) 22,000 kr.,

1915: 112,400 kr.,

1916: 116,000 kr.,

1917: 62,250 kr.,

1918: 75,000 kr.

Med de stora arrangemang som i år vidtagits för Barnens Dag är det emellertid att hoppas, att gångna års inkomstsiffror skola öfverskridas.” (Ur: Göteborgs Dagblad 12 september 1919)

I sidhuvudet visas Barnens Dag 1915, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.