”Orsaken till den senaste eldsvådan i Mölndal är nu utredd. Polisundersökningen bekräftade Göteborgs-Postens antagande, att den var anlagd, om inte av okynniga pojkar, så av en sådan med tydliga och fula pyromananlag.
I under botten av det av eldsvådan härjade huset bodde bland andra en familj, där både fadern och modern arbetade på fabrik. Hemma hade en 13-årig son kvarlämnats att efterse en yngre broder. De hade lekt med tändstickor och en knallpulverpistol på gården. Därefter hade den äldre brodern gått in i familjens vedbod, där han enligt egen utsago funnit ett tändsticksplån, och på detta repat eld på tändstickor, som han bar på sig, och antänt ett stycke näver, som satt i en springa till angränsande vedbod. Näverbiten hade brinnande fallit ned och antänt en hög med näver och ljung.
Pojken blev då rädd, och som han ej kunde komma in i vedboden för att släcka elden, emedan dörren var låst, skyndade han till sin mor i fabriken, som låg cirka fem minuters väg därifrån, och talade om, att det brann hemma. Innan de hunnit tillbaka, var brandkåren på plats.
Pojken nekade länge för tilltagen, men då man förut överraskat honom att vid två olika tillfällen ha gjort upp eld i en källare i ett annat hus, där familjen bodde, ansatte man honom tills han fann för gott att erkänna.” (Ur: Göteborgs-Posten 25 oktober 1919)
I sidhuvudet visas tändstickor, bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.
