”Nu är det vår. Nå, så ruska upp dig

och njut af våren i skog och mark!

Du anar knappast, hur skön den ter sig,

vår egen allmänning, folkets park;

hur yppigt flikarna äro täckta,

hur känsligt vindarna nu där fläkta,

och hur den lifvar, känns helsosam

den doft, som qväller ur grönskan fram.

Tag med de små! Där är fritt i gräset

att riktigt våghalsigt rasa ut.

Betrakta leken vid skogshultsnäset,

och du föryngras på en minut.

Hör hur det stojar, hör hur det fnittrar,

hör hur det glammas, hör hur det qvittrar –

det är ej yttring af tidsfördrif,

det är en vårfläkt af lif, af lif!

Betrakta svanarna, gå till Hagen,

hör dessemellan på fogelsång,

och njut af lifvet och kom i tagen

att känna vårvärme än en gång.

Här dammig lunga sig friskas låter,

här vidgas bröstet, man andas åter,

och nerv som slaknat, ny spänning får

det våras innerst i hjertats vrår.

Runar.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 13 maj 1896)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Carlotta:Parti i Slottskogen omkring år 1890.