Lindholmens slott

Göteborg betraktas ofta som en ”ung stad” blott 400 år, men då glömmer man bort att människor varit verksamma inom stadens nuvarande gräns långt innan staden Göteborg var påtänkt. Nästa mitt i den nuvarande staden finns ett litet berg på Lindholmen där de små arbetarbostäderna från 1800-talet döljer ett medeltida slott. Redan Brusewitz ansåg att platsen var okänd bland allmänheten 1864:

”Söder på Hisingen vid Elfven ligger Lindholmen, i våra dagar bekant för sin mekaniska verkstad. Men hvad som för de flesta torde vara fullt ut lika obekant som det inre af Afrika, är de der nära intill liggande lemningarne efter det fordna Lindholms slott” (Brusewitz, s 168) Citatet äger sin giltighet även idag, om än att jag misstänker att det inre av Afrika är bättre känt bland nutidens invånare än slottet.

Brusewitz 1864.

Lindholmens ålder är omdiskuterad, nutida historiker har betraktat 1333 som det första säkra omnämnandet av Lindholmen som ett slott. Då vistades kung Magnus Eriksson på Lindholmen och i ett brev skrev han ”in castro nostro lindholm”, det finns dessutom ytterligare fem brev under samma årtionde som också är signerade på slottet Lindholmen. (Lovén, s. 114-15, Ekre, s. 113) Äldre skildringar av slottets historia ansåg att slottet etablerats redan före mitten av 1200-talet då Lindholmen omnämns i Håkon Håkonssons saga. (Berg, s. 2) Även om Lovén påpekat att det inte finns några omnämnanden av befästningar så omnämner 1200-talsskildringen att Håkon bodde på Lindholmen i samband med förhandlingar med Birger Jarl, det tyder ändå på bebyggelse eller ett läger i området. (Berg, s. 2-3) Förhandlingarna som hölls vid älven var en del i skapandet av det som skulle bli Västkustkorridoren, alltså ett svenskt territorium kring den södra älvarmen. (Olsson, s. 34-105) I rapporten från den senaste arkeologiska undersökningen av några mindre ytor på Lindholmen är man dock inte helt avvisande till att det skulle kunna finnas bebyggelse från 1200-talet inom området. (Gullbrand, s. 5, 13)

Lindholmen 2015. Foto: Per Hallén.

Under 1870-talet bebyggdes slottsklippan och det har gjort att det numera är mycket svårt att genomföra utgrävningar i området. Strax innan de små arbetarstugorna uppfördes gjordes en värdefull undersökning av området utav Gustaf Henrik Brusewitz 1864. De bevarade skisserna från hans besök har varit grunden för varje senare undersökning.

Brusewitz 1864.

Förklaring till teckningen:

1, Är en uppgång på berget, den enda som tycks ha funnits då de andra sidorna är för branta.

2, En mur eller möjligen bröstvärn.

3, Förmodligen borggården.

4, Ett lågt bröstvärn, där kan även ha funnits byggnader.

5, Jordverk och vallar.

6, Spår av murar i marken.

7, Eventuellt ett torn.

8, En genomgång.

9, Spår av murar i marken.

10, Spår av en bastion.

11, Lägre avsats av berget, utgör bas för bastionen, nummer 10.

12, En brunn, men inte speciellt djup.

Bilden nedan är hämtad från den senaste undersökningen av Lindholmen. Där har Brusewitz plan lagts över den moderna kartan.

Ur: Gullbrand, s. 11

Före mitten av 1200-talet låg Lindholmen inom det som betraktades som norskt område. Om det redan då var ett slott på platsen, vilket är svårt att belägga, så var det den sydligaste utposten i Norge vid den tiden. Söder om Göta älv låg det danska området fram till mitten av 1200-talet. Därefter skapades den svenska Västkustkorridoren ut mot havet. (Olsson)

Oavsett när slottet uppfördes var Lindholmen en utmärkt plats varifrån trafiken på älven kunde bevakas. Lindholmen var dessutom omfluten av vatten och hade därmed en naturlig vallgrav kring höjden vilket gjorde den utmärkt ur försvarssynpunkt. Kartan från 1694 (se nedan) ger en god överblick över holmens utseende i äldre tid.

Lindholmen 1694, Stadsbyggnadskontorets arkiv.

Exakt när borgen avvecklades är oklart men förmodligen har det ett samband med byggandet av den nya borgen Älvsborg. Tyvärr är det inte känt exakt när Älvsborg började uppföras, därmed tvingas man till att gissa på tiden kring mitten av 1300-talet.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.


Stadsbyggnadskontorets arkiv

1694 Avritning, Lindholmen

Litteratur

Berg, Wilhelm, Elfsborgs slott. 1, Slottets historia, Göteborg, 1902.

Brusewitz, Gustaf Henrik, Elfsyssel (Södra Bohuslän): historiska minnen, samlade ur så väl äldre som nyare verk och urkunder …, Göteborg, 1864, (http://runeberg.org/elfsyssel/)

Ekre, Rune, ”Västergötlands medeltidsborgar”, Hall, Berit, Öborn, Gösta & Larsson, Lars-Olof (red.), Borgar från forntid och medeltid i Västsverige, Göteborg, 1992.

Gullbrand, Tara, Den befästa Lindholmen, Arkeologisk Rapport 2014:12, Göteborgs stadsmuseum.

Lovén, Christian, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige, Stockholm, 1996.

Olsson, Gunnar, ”Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden”, Moberg, Carl-Axel & Andersson, Hans, Historia kring Göteborg, Stockholm, 1967.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s