Prioriteringslista för skydd av natur i Göteborg

Idag (2017-11-28) kommer Byggnadsnämnden att ta ställning till en prioriteringslista som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. (Eriksson) Denna lista har skapats efter ett yrkande från Mp, S, V 2016 där man bland annat skriver. ”När staden växer med ny bebyggelse är det viktigt att samtidigt bevara och utveckla naturområden. Den biologiska mångfalden är viktig för att upprätthålla de många ekosystemtjänster som naturen ger oss, alltifrån rekreationsvärden till renings effekter och pollinering.” (Yrkande 2016-09-27)

Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med park- och naturförvaltningen, miljöförvaltningen, kulturförvaltningen och fastighetskontoret tagit fram kriterier för att bedöma olika områdens skyddsbehov och resultatet blev kartan nedan där rosa områden markerar potentiella områden att skydda. Mörkgröna områden visar befintliga naturreservat och ljusgröna områden länsstyrelsens pågående reservatsarbeten.

Kriterierna beskriver Stadsbyggnadskontoret enligt följande, ”De kriterier som vi använt oss av är: Riksintresse/Natura 2000, Styrande dokument, Kulturmiljövärden, Utvecklingspotential, Genomförbarhet, Hot/brister, naturvärden, Ansvarsarter/-biotoper, Grönstruktur, Friluftsliv/rekreation och Övrigt”. (Eriksson) Läsaren av detta dokument lämnas dock i ovisshet kring hur dessa kriterier använts och vilka, om några, som rankats högre än andra, kriteriet ”Övrigt” förefaller exempelvis något märkligt. Hur de olika förvaltningarna än kommit fram till listan så har utfallet blivit en rangordning som numrerats 1-5, där 1 är högsta prioritet. Det är egentligen endast de områden som faller inom grupperna 1-3 som lär komma i fråga när det gäller reservatsbildningar de närmaste åren.

  1. Lärjeån, Slottsskogen, Stora Amundön och Billdals skärgård.
  2. Delsjöområdet, Hisingsparken.
  3. Björlandahalvön, Ganlet, Kvillebäcken/-dalen, Torsviken.

Stadsbyggnadskontoret konstaterar att inget av de prioriterade naturområden strider mot bebyggelseplaneringen, men det finns alltid avgränsningsfrågor att hantera. (Eriksson) Osäkerhet kring gränserna är aldrig bra, det vållar konflikter och höga kostnader.

Val av skyddsform för de kommande reservaten står mellan naturreservat och kulturreservat, beroende på vilka världen som väger tyngst i respektive område. (Eriksson) Göteborg har ännu inte något kulturreservat, vore det inte lämpligt att utse området kring Stora Torp till kulturreservat?

Några beslut kring reservat är inte direkt nära förestående om den tidplan som presenterats från Stadsbyggnadskontoret kommer att gälla. Den ser ut enligt följande:

2017

  • Reservatsbeslut för Stora Amundön och Billdals skärgård.
  • Fortsatt arbete med Lärjeåns dalgång.

2018

  • Fortsätta arbetet med Lärjeåns dalgång
  • Om extraresurser kvarstår: Påbörja arbetet med något av områdena Slottsskogen, Hisingsparken, Delsjöområdet eller Torsviken.

2019

  • Fortsätta arbetet med Lärjeåns dalgång.
  • Arbetet med något av områdena Slottsskogen, Hisingsparken, Delsjöområdet eller Torsviken.

2020

  • Reservatsbeslut för Lärjeåns dalgång.
  • Fortsätta arbetet med något av områdena Slottsskogen, Hisingsparken, Delsjöområdet eller Torsviken.

Reservatsprocesser kan ta 2-4 år, komplexa reservat kan ta den dubbla tiden, enligt Stadsbyggnadskontoret. (Eriksson)

Tjänstemän och politiker inom Stadsbyggnadskontor och Byggnadsnämnd borde ägna lite möda åt att läsa alla de undersökningar och utredningar som redan finns tillgängliga. Det är inte nödvändigt att börja från noll när det gäller områden som Slottsskogen och Delsjöområdet (där Stadsbyggnadskontoret faktiskt visar i underlaget till Byggnadsnämnden att det finns hot mot området).

Slottsskogen är mycket välbesökt och sedan 1874 en av Göteborgs parker, som den svenska staten såg till att Göteborg skapade som ett villkor i samband med införlivandet av Carl Johans församling (Majorna) 1868. Men något skydd har området inte, parken kan rent formellt bebyggas med lätthet, även om det nog skulle möta vissa andra hinder. Slottsskogens tillkomst beskrivs utförligt i Catharina Nolins avhandling från 1999 och värderingen av parkens olika kulturhistoriska miljöer har Stadsbyggnadskontoret redan genomfört 2009 i skriften Slottsskogen: kulturhistorisk bedömning, ingående i program för Slottsskogen. Göteborgsregionens Kommunalförbund har nyligen avslutat ett projekt där Slottsskogen tillsammans med Änggårdsbergen och Sisjön studerats, den så kallade Tremilaparken. (se länk)

Delsjöområdet har också vid flera tillfällen studerats under efterkrigstiden då många försökt att få området skyddat under de senast 70 åren utan att något beslut fattats. En omfattande och kostbar utredning gjordes under slutet av 1960-talet och resulterade i rapporten Delsjöreservatet 1969. Länsstyrelsen har sedan på nytt granskat området i samband med att de centrala delarna blev reservat 1984 och på nytt 2007 då det föreslogs en utvidgning, vilket Göteborgs stad då avvisade.

Områdets historia har jag (Per Hallén) arbetat med under många år och 2007 kom boken Storstadens utmark och 2014 en artikel i Hembygdsförbundets årsbok Göteborg förr och nu. En helt ny guidebok över Skatåsområdet ligger just nu hos förlaget och kommer att nå läsarna under början av nästa år. Därtill kommer Göteborgsregionens Kommunalförbunds rapporter från det stora pilotprojektet kring Delsjön-Härskogenkilen som avslutades 2016 (se länk). Där finns ett omfattande underlag inför en reservatsbildning.

Dock nämns inte någon av dessa tidigare undersökningar i handlingarna som skall behandlas av Byggnadsnämnden denna dag (28 november 2017). Det skulle korta handläggningstiden avsevärt, vilket är viktigt då både Slottsskogen och Delsjöområdet är platser dit exploatörer ofta riktar sina blickar och då är det viktigt att deras gränser är tydligt fastställda. Båda områdena är viktiga för göteborgarna och har så varit i många generationer. Dessutom är båda ”gröna kilar” som når in mot centrala Göteborg. En ”grön kil” är mer än en liten park, det är ett område som sträcker sig från landsbygden in i staden. Konceptet med ”gröna kilar” har funnits länge och är faktiskt inte en idé som kommit från naturvården utan är en del av stadsplaneringens historia med avsikten att ge fler i staden tillgång till natur utan att hindra stadens förändring. Det gröna blir en integrerad del av staden. Men det är något jag får återkomma till vid ett senare tillfälle.

Slottsskogen och Delsjöområdet bör ges förtur och prioriteras i arbetet med nya reservat för att säkra deras fortbestånd så att framtida göteborgare kan få del av dessa fantastiska områden som förutom djur och natur även ger besökaren möjligheten att se spåren av äldre generationers brukande av landskapet.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Parti i Slottskogen, Alida Magnus 23 juli 1890.

Referenser

Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969.

Eriksson, E., ”Framtagande av en prioriteringslista för skydd av natur” BN 2017-11-28, (Diarienummer 0727/16)

Erntsson, Inger & Wærn, Kolbjörn, Slottsskogen: kulturhistorisk bedömning, ingående i program för Slottsskogen, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, 2009.

Hallén, Per, Storstadens utmark: Delsjöområdets historia under 10 000 år, Göteborg, 2007.

Hallén, Per, ”Delsjön i människans tjänst”, i Göteborg förr och nu XXXV. Göteborg 2014.

Hallén, Per, Upptäck Skatås, 2018 (kommande)

Nolin, Catharina, Till stadsbornas nytta och förlustande: den offentliga parken i Sverige under 1800-talet, Stockholm, 1999.

Yrkande från MP, S, V. Byggnadsnämnden 2016-09-27.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s