”Motionen hade följande lydelse:
»Innan redan föreliggande förslag till ändring af 1878 års stadsplan för vissa delar af Majorna slutligen afgöras, torde det vara skäl tillse, om icke densamma äfven i andra än de af förslagen direkt berörda delarna kunde tarfva sådan ändring, så att hrr stadsfullmäktiges beslut härutinnan kunna i ett sammanhang underställas vederbörande.
En sådan ändring synes oss vara af nöden med afseende på Galateagatans förbindelse med Timmermansgatan. Då förstnämnda gata helt säkert i framtiden får en icke ringa betydelse för trafiken mellan å ena sidan Slottsskogen och trakten vid Bangatans öfre del och å andra sidan Kustbryggan, trakten vid Slottsskogsgatan samt Vestra Begrafningsplatsen, vore det af vikt att denna förbindelseled gjordes rakare och genare därigenom att Galateagatan vesterut förlängdes i en rät linie intill den öppna platsen i närheten af Timmermansgatans östra ände. Man undginge då den tvära vinkeln vid Mariebergskyrkogårdens nordvestra hörn, vunne åt qvarteret norr om sagda förlängning en för dess bebyggande vida tjenligare form och erhölle samma fördel för det söder därom liggande området genom igenläggning af Timmermansgatans östra del. Vi få på grund af det anförda föreslå att i 1888 års stadsplan för vissa delar af Majorna vidtages den förändring, att Galateagatan utdrages åt vester intill den vid Timmermansgatans och Hellstedtsgatans föreningspunkt liggande öppna plats, samt att den öster om denna plats befintliga del af Timmermansgatan utgår ur stadsplanen.»” (Ur: Göteborgs Aftonblad 25 februari 1898)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Galateagatan, omkring år 1900.
Göteborgs historia 