Pingstens firande till lands och till sjös

”Den köldperiod som börjat redan före Pingst fortsatte, som man ja kunde vänta, äfven under Pingstdagarne.

Pingstaftonen var det emellertid ett ganska vackert väder och något mildare i luften, hvadan man ganska talrikt sam­lades i Trädgårdsföreningen på aftonen, där signor Sevesos kapell och signor Fusella konserterade. Hela signor Seve­sos kapell utförde dessutom några mandolinnummer, hvilka framkallade lifiigt bifall bland publiken.

Pingstdagen ingick emellertid med frisk vind och kylig temperatur. Det herr­liga solskenet lockade dock ut talrika folkskaror till stadens omgifningar. Fram på dagen blef det också varmare och blåsten minskades betydligt.

Ut till Södra skärgården strömmade pingstdagen stora skaror besökande med Nya ångslupsbolagets båtar.

På Långedrag rådde ett rörligt lif. Man åsåg på morgonen starten för täflingen om Orustpokalen. Det var likväl först fram på middagen den stora menniskoströmmen började komma.

På Bratten samlades äfven ganska många besökande. Sommargästerna hade ännu helt sparsamt flyttat ut, men den vidsträckta badorten med sina många små planteringar tog sig synnerligen in­bjudande ut i sin lifliga grönska-

Till Stjenviks nya restaurant, som pingstdagen öppnade sina portar för all­mänheten, strömmade denna dag gifvetvis de flesta af dem som styrde kosan till södra skärgården.

Den nya lokalen är en ståtlig tvåvåningsbyggnad af brunfernissadt trä i gammalnordisk stil.

Den är, belägen tätt invid stranden och gör med sina talrika verandor, del­vis skjutande ut öfver vattnet, ett myc­ket tilltalande intryck. Man har en herrlig utsikt öfver sundet och hafvet.

Byggnadens inre är öppet från golf till tak, med endast en bred veranda i andra våningen, och liknar en kolossalt tilltagen ryggåsstuga.

En sådan mängd middagsgäster infunno sig här att man stod i kö för borden. Middag lär hafva serverats för omkring 500 personer.

Hade pingstdagen varit jemforelsevis vacker blef annandagen så mycket dess ruskigare.

Redan natten till annandagen hade det börjat regna, men det var ej vanliga regnskurar utan störtditon, som nästan liknade skyfall.

De som ej redan kommit ut på landet, höllo sig därför vackert hemma. Skärgårdsbåtarne gingo nästan tomma. En­dast ute på Långedrags veranda satt en skara huttrande och frysande sportsmän och väntade i timtals på nyheteter från täflingen om Orustpokalen.

Fram på middagen klarnade det emel­lertid upp och nu vågade sig folk ånyo ut, ehuru ej i så stora mängder som dagen förut.

Ute i Slottsskogen rådde särskildt pingstdagen ett mycket rörligt lif. Hela ar­méer af bicykleåkare hade strömmat dit ut. Man hade lägrat sig öfverallt, hvarest man kunde uppsöka en solig och skyddad plats.

Med järnvägarne hade talrika skaror gifvit sig af redan pingstaftonen och när de nu på annandagens afton skulle åter­vända hem, blefvo alla tågen fyllda till sista plats oaktadt ett stort antal extravagnar tillkopplats.

Vid stationerna hade landtbefolkningen samlat sig i stora mängder.

Pingstfirandet har i år alltså ej varit fullt så gynnadt af vindarnes och väder­lekens beherrskare som man kunde ön­skat.

Dock får man väl i allmänhet känna sig nöjd med om man åtminstone fått inandas några drag af den uppfriskande landt- eller sjöluften, äfven om man blifvit litet kall och blöt på köpet.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 31 maj 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Öckerö. Bratten, 1908.