Södra Hamngatan på 1880-talet

Denna skildring är hämtad ur skildring av Göteborg från 1880-talet, Göteborg: skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen … publicerad 1884.

”Namnet har en trollklang i Göteborg. Därpå är icke att undra, ty om ock denna gata i intet hänseende kan täfla med de stora städernas avenyer och boulevarder, så är dock hennes trafik jämförelsevis rätt betydlig. Hon är därjämte en af den finare befolkningen favoriserad promenadplats och företer synnerligast mot middagstiden en liflig anblick.

Södra och Norra Hamngatorna i forna tider beteck­nade med det gemensamma namnet Stora Hamnegatan — äro vida berömda för sin ståtlighet. Utsigten af dem från Lilla Torget, hvarest vi ännu befinna oss, och där vi fatta posto på den midt öfver torget löpande trottoirens östra ända, är i all synnerhet förtjänt af uppmärksamhet. Så se vi här de jämnstora, oftast palatslika hus, som bilda den södra syn­randen, det längst bort i fonden såsom en slutpunkt för ögat framträdande gamla hotellet Göta Källare med en bit af Fattighusgatan, vidare Brunnsparkens lummiga trädkronor, St. Pauli kyrkans aflägsna tornspira och till vänster en del af Gustaf Adolfs torg, så Rådhuset, Kristinae kyrka och slut­ligen den väldiga murmassa, som hägnar Göteborgs Museum. Gärna dröjer också blicken vid de präktiga kajerna af huggen granit, utmed hvilka galeaser, jakter, skutor,, pråmar , och eleganta roddslupar i pittoresk omväxling intaga sina platser. Särdeles vackra och solida äro äfvenledés de tvänne hori­sontala bryggor, som i linie med Västra Hamngatan och Korsgatan betjäna samfärdseln de båda stora Hamngatorna emellan. Dessa trottoirförsedda bryggor med balustrader af granit och gjutjärn äro så inrättade, att deras mellersta parti genom en enkel mekanism kan delas och uppdragas. Hvarje brygga prydes af åtta gaslyktor med smakfulla bärare af järn.

Den i förgrunden liggande bryggan kallas Kämpebron.

Det namnet fick hon 1628, då man här i hvardera af hennes fyra hörn uppsatte en väldig 8 fot hög kämpabild af massivt trä – Kämparne — symboler af fädrens tapperhet — före­ställde Starkodder och Vätolff, Arngrim och Halfdan. De höllo i högra handen en bardisan och i den vänstra en oval sköld med bildstodens namn. De två förstnämndes sköldar visade dessutom stadens, de två andres rikets vapen. På piedestalerna stod årtalet 1628, Af dessa bildstoder finnes nu veterligen intet mer kvar än en arm, förvarad i Göteborgs. Musei historiska afdelning. Om arbetet i sin helhet varit lika vackert som detta fragment, så måtte det ländt staden till verklig prydnad. Efter bildstodernas borttagande omkring 1820 lära de hamnat i ett Domkyrkans förvaringsrum, hvarifrån de emellertid , spårlöst försvunnit. Kämpebron hade i midten en bred öppning med sluttande, räta väggar och en af träbjälkar buren betäckning, som kunde delvis öppnas vid fartygens genomfart. På ömse sidor därom befunno sig mindre hvalf.

De gamla bryggorna voro af gråsten, hade räcken af järn och voro för resten genom sin himmelstormande form och knaggliga stensättning veritabla tortyrredskap för såväl två- som fyrbenta varelser. De skattade åt förgängelsen 1862—64 och saknas nu af ingen.

Icke desto mindre vilja vi för fullständighetens skull med ännu några ord vidröra deras historia, ehuru , ofta tald. Tyska Bryggan, den mellan Korsgatan och Tyska Kyrkan byggdes 1673 och benämndes först Europabron. Äfven hon var till en början prydd med fyra bildstoder. De betecknade världens fyra delar. Efter deras borttagande vardt hennes namn Pyramidbron af de stora pyramider, som uppsattes i de förra bildernas ställe. Dessa pyramider voro så inrättade, att de till sin översta del hade genombrutna galler, inrymmande lampor, som hade den egenskapen att, enligt samtidabförsäkran, »höst- och vintertiden brinna långt in på nätterna, innan de slocknade». Slika tingestar blefvo år 1700 anbragta å alla andra broar i staden.

Längst i öster mellan Gatan vid Östra Hamnen och Stora Torget låg Lejonbron. Hon hör till det Göteborg, som gått, utan att ersättas af något nytt på samma plåts. Hennes hörnprydnader voro fyra 10 fot höga lejon. I högra ramen höllo de ett svärd, i den vänstra en sköld. , År 1722, då konung Fredrik och Ulrika Eleonora gästade Göteborg, vid hvilket tillfälle det ståtades ansenligt, blefvo sköldarne forsedde med nämnde kungliga personers namn sammanbundna, »hvarmed borgerskapet velat visa sin underdåniga erkänsla för undfånga privilegier»; Änskönt lejonen vid ett nytt kungabesök år 1744 väl omsågos och af målaremästarne Ross och Carowsky »målades samt med äkta guld utstofferades» för, ett pris af 220 dir, kunde de ej hålla bryggan ut men så voro de också blott »huggne i trä». Själfva bryggan gjorde under alla åren gagn äfven såsom samlingsplats för tjänstsökande från landet, hvilka vid marknadstillfällen inkommo till staden för att finna husbönder.

Detta om detta.

Efter att ha passerat förbi Västra Hamngatorna, finna vi under N:o 11 den byggnad, som vanligtvis kallas Carnegieska huset. Detta äges nu af konsul Oscar Ekman, del­ägare i aktiebolaget D. Carnegie & C:o, hvilken firma, fort­farande här har sin kontorslokal. I början af vårt århundrade ägdes och beboddes huset af den bekante William Chalmers, efter hvars död det blef tillhörigt kommerserådet, kommendören och riddaren B. H. Santesson, en af Göteborgs mest utmärkte män, hvars förnämsta verksamhetstid infaller under början af vårt århundrade. Riksdagsman under loppet af icke mindre än 25 år, tillhörde han dem, som, med Baltzar von Platen i spetsen, skapade Göta Kanal, hvars förverkligande kostade honom större delen af hans ansenliga förmögenhet. Denna hans lifsgärning, till hvilken sällade sig åtskillig annan allmännyttig verksamhet, har ställt honom i första ledet af vårt lands patrioter,

I samma hus, två trappor upp, föddes skalden Ernst Daniel Björk den 25 Sept. 1838, vid hvilken tid hans far var domkyrkoadjunkt och stadskateket.” (Ur Cederblad s. 12-14)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Stora Hamnkanalen.

Referens

Cederblad, Albert, Göteborg: skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen …, D. F. Bonnier, Göteborg, 1884

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.