Salteriet i sjön eller salteriet Kusten

Under 1700-talet fanns det öster om Klippanområdet en långgrund vik som kallades Majbukten eller Majornebukten. I denna vik finns idag Stenas stora Tysklandsterminal.

I Majbukten och på dess stränder anlades under 1760-talets början ”Salteriet i sjön” det kallades periodvis även ”Salteriet Kusten”.(2) Salteriets ägor var uppdelade på fem tomter ägda av följande köpmän: Beijer, Beckman & Schutz, Grill & Bantin, Tontein och Schutz.(3) Det var dock Schutz som var ägare till salteriet. Namnet Salteriet i sjön var ett träffande namn, när man ser hur anläggningen var uppbyggd. Långa bryggor och pirar sträckte sig ut i bukten. Förutom bryggor användes även sänkta fartygsskrov för att bygga en pir ut i bukten. Salteriet hade en begränsad produktion jämfört med andra anläggningar i Majorna. Salteriet i sjön hade en produktion på under 400 tunnor årligen vid 1780-talets början. Salteriet var då införlivat med Kustens varv, som hade anlagts 1778. I kassaboken för Kustens varv redovisades i juni 1788 kostnader för uppförandet av ett nytt rökhus. Därefter var en återkommande post i varvets räkenskaper under åren 1788, 1789 och 1790 med inkomster från sillrökning. Genom att satsa på rökt sill hade Kustens varv skaffat sig en produkt som få andra i området kunde leverera. Den årliga produktionen av rökt sill var omkring 1 400 tunnor. Man skulle kunna tro att detta var en liten binäring för varvet men så var inte fallet. Det var en viktig verksamhet som noga dokumenterades och även diskuterades vid möten mellan ägarna. En konflikt kring vem som skulle ha rätten till förtjänsten från försäljningen av rökt sill och äganderätten till rökhuset utrusning, fick disponenten Peter Bagge att lämna sin tjänst efter ett möte i oktober1787. Man hade även en viss produktion av saltad sill men den redovisas inte. Efter år 1790 är luckorna dessvärre stora i källmaterialet efter Kustens varv. Det är därmed inte möjligt att avgöra hur länge rökeriet var i drift. Det är dock troligt att det upphörde i samband med att sillperioden tog slut.(4)

Majbukten 1782 (även i sidhuvudet) från Gunnel Sylvan Larssons handlingar, GS.

Noter

  1. Enligt avskrift av jordebok över Kungsgården 1772 i Gunnel Sylvan Larssons handlingar (GS).
  2. Enligt kopia av karta från 1782 i Gunnel Sylvan Larssons handlingar (GS).
  3. Jordebok över Kungsgården 1772 enligt avskrift i Gunnel Sylvan Larssons handlingar (GS). Två av tomterna ägdes av Johan Schutz, en av de mest aktiva köpmännen och grundare av flera industrianläggningar i och omkring Göteborg.
  4. Kassaböcker från Kustens varv 1788, 1789, 1790 (GSM). Rosengren, L., ”Varvet Kusten etableras som reparationsvarv” Majornas historia. Krig och oxar, sill och socker. Nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. s. 141.

Käll- och litteraturförteckning

Göteborgs Sjöfartmuseum (GSM)

Varvet Kusten.

Inventariebok, kassaböcker

Göteborgs stadsmuseum (GS)

Gunnel Sylvan Larssons handlingar.

Litteratur

Rosengren, L., ”Varvet Kusten etableras som reparationsvarv” Majornas historia. Krig och oxar, sill och socker. Nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg 2007.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.