1800-talets Göteborg

Ring, klocka, ring i tysta nyårsnatten…

”1898 gick sålunda enligt naturens ordning . omsider ned i sin våta graf. Våta? Ja, men som man bäddar får man ligga.

Stor missbelåtenhet har Sveriges folk ock allt som oftast uttryckt med 1898ns gråtmild­het, men hon har inte »hört på det örat». Hon gjorde förstås ett försök veckan före jul att >hyggla till>, men ansträngningen var visst för stor, och »veckan efter» var hon värre än, någonsin.                      .

Det var väl ingen som trodde annat än att hon skulle storgråtande gå ned i sin graf. Men hvad hände? Nyckfull som en qvinna (en amerikansk, förstås!) gjorde hon oss alla den surprisen och glädjen att vända oss sitt allra vackraste ansikte till.

Solig dag med hög himmel — det var 1898:ns sista dag.

Nyårsvaka hölls litet hvar. Det är ju så trefligt att höja sitt glas 1898 och dricka sin frände till 1899! Vaka hölls i kyrkor och för­eningslokaler, i hemmen och på skeppen.

På skeppen?

Ja. Var du inte med i år, så håll dig nere på Skeppsbron nästa år. Ty det är verkligen värdt en promenad midt i natten att höra huru våra raska sjögossar ringa det nya året in.

Tio minuter före tolf började en grof ångbåtshvissla blåsa med en kraft som gällde det i att väcka upp de döda. Blåste oafbrutet i fem i minuter.

Därefter började skeppsklockor ringa. Den lilla klockan på skonaren stack in sin gälla diskant bland de mera grofröstade basarne ombord å de stora ångarne. En half minuts paus, en half minuts ringning.

Så tystnade det plötsligt.

Nu ljuda i den tysta heliga nyårsnatten kyrkoklockornas dofva tolf slag. På skeppen slås »8 glas».

Sjögossarne stå samlade uppe på kommando­bryggorna, och då det sista »glaset» slagits, höja de nio kraftiga hurrarop — för det år som gått.

Därpå börjar åter klockringningen med 1/2- minuts pauser, som fortgår i fem minuter.

Så ljuda åter nio kraftiga hurrarop — för det nya år som kommit.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 2 januari 1899)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Nyårshälsning till Groshandl. Herr och Fru Wiman, Storgatan 11. 1901.