Göteborgs stadsdelar

Stadsdelen Rödbo

Idag är stadsdelen ett primärområde som har ingått i stadsdelsnämnden Norra Hisingen under senare år, fram till dess att stadsdelsnämnderna avskaffades 2019. Den senaste statistiken från 2018-19 visar att det bodde 993 personer inom primärområdets gränser, vilket även motsvarar den gamla stadsdelens gränser. Stadsdelen skapades av två områden som tidigare tillhört Kungälvs kommun.

  • Arbetslösheten var låg 2018, endast 3 procent (ungdomsarbetslöshet 2 procent).
  • Medelinkomsten 2018 var 369 000 (Medel för Göteborg: 317 000).
  • Bostadsbyggande 2006-2018 var 32 småhus (98 procent bor i småhus i Rödbo, 2 procent i hyresrätt)[1]

Rödbos befolkning 1973-2017

Källa: Statistisk årsbok för Göteborg samt Göteborgs stad, statistikdatabasen.

Karta över stadsdelen Rödbo

Rödbos historia

Stadsdelen Rödbo motsvarar ungefärligen den gamla socknen Rödbo. Fram till 1500-talet var Rödbo en del av Säve men fick en egen kyrka vid Vedbacka. Den fungerade som socknens religiösa centrum fram till 1640-talet när den förstördes under strider kring Bohus fästning. Kyrkan byggdes inte upp igen utan församlingen använde istället kyrkan i Kungälv. Fram till 1658 var den liksom övriga Hisingen en del av Norge. Rödbo socken, till skillnad från den senare stadsdelen, omfattade även Skårdal i Surte på den östra sidan av älven.[2]

Inom stadsdelen Rödbo finns en av Göteborgstraktens viktigare historiska lämningar, Ragnhildsholmen. Där finns en ruin efter en borg som omtalas i skriftliga källor för första gången 1257. Borgen fanns kvar till omkring 1310 då Bohus fästing hade börjat anläggas och därefter hade Ragnhildsholmen spelat ut sin roll då Bohus hade ett bättre läge för att kontrollera trafiken på älven.[3]

Rödbo beskrivs på följande sätt under slutet av 1850-taket, ”Marken är bergaktig, jordmånen består mestadelen af lera. Trakten lifvas af någon löfskog och är bebyggd med några utmärkt vackra landställen, tillhöriga personer i Göteborg och Kongelf”.[4]

I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige ges följande historik över socknen, vilken är i behov av en uppdatering, men ändå läsvärd om man betänker att lexikonet skrevs 1859-70:

”Socknen, som förr hört till Säfve, egde fordom en liten träkyrka, som stod vid gästgifvaregården Wedbacka, der socknen ännu har sin särskilda begrafningsplats. Omkring år 1640 utfärdades förordningen om kyrkans nedrifvande och socknens införlivande med stadsförsamlingen; hon hade förut varit ett præbende till slottspredikanten på Bohus. Kyrkan kom likväl att qvartå till år 1645, då hon nedbrändes af Svenskarne under Lars Kagg. Fattigvården är reglerad på det sätt, att hvarje jordegare är förbunden att försörja de på hans mark boende fattiga. En folkskola finnes vid Backered. – Stora landsvägen löper från gästgifvaregården Wedbacka till det närbelägna Jordfallet, hvarifrån man sättes med färja öfver till Westgötha-sidan. Vid Jordfallet, der Göta elf är smalast, var i fordna tider slagen en bro öfver elfven, der Danskarne under Hannibaldsfejden hade en skans, som togs af de Svenska genom öfverrumpling, natten till den 13 Aug. 1645. Vid samma tid hade Svenskarne sitt befästande läger mellan Elsbo och Rösbo, och som, genom en vid förstnämnda gård öfver elfven slagen brygga, stod i kommunikation med fasta landet. Äldre minnesmärken från hednatiden finnas endast mellan gårdarna Lid och Åsen och bestå af en treudd, med några omkringliggande grafhögar. Här förmenas ock den transalbinska delen af det fordna Konungahella hafva legat.”[5]

Införlivningen med Göteborg

Bakgrunden till Rödbos införlivning med Göteborg var när Kungl. Maj:t uppdrog åt kammarkollegiet i april 1970 att verkställa en utredning om Rödbo borde tillhöra Göteborg istället för Kungälv. Även Gullöområdet med Ragnhildsholmen, som tillhörde Ytterby församling, skulle komma att räknas till Rödbo.

När beskedet om utredningen kom från staten tillsatte Göteborg och Kungälvs kommuner en egen utredning för att försöka få till en uppgörelse på frivillig väg snarare än att låta staten diktera villkoren.

En stor del av marken i Rödbo tillhörde AB Kongahälla, ett exploateringsbolag där Kungälvs stad, HSB, Svenska Riksbyggen och Stadsbyggnadsbyrån AB var intressenter. I detta bolag skulle Göteborg ersätta Kungälv vid en införlivning.[6]

”Allmänt om Rödboområdet

Rödbo utgör en sydlig del av Kungälvs kommun och är belägen på norra Hisingen mellan Göta älv och Nordre älv. Gullöområdet gränsar i söder till Rödbo och begränsas av Nordre älv i norr. Området ligger i Ytterbydelen av Kungälvs kommun.

Rödbos areal uppgår till 17,8 kvadratkilometer och Gullöområdet till 1,8 kvadratkilometer. Den 1 januari 1970 hade Rödbo församling 536 invånare och Gullöområdet 35 invånare.

Området saknar tätbebyggelse och utgöres till övervägande del av lantbruk. Av marken tillhör 7,7 kvadratkilometer AB Kongahälla, 1,8 kvadratkilometer Kungälvs kommun och 10,1 kvadratkilometer enskilda ägare.

Den 1 januari 1970 uppgick skatteunderlaget i skattekronor från 1969 års taxering till 52 052 skattekronor. Utdebiteringen i den borgerliga kommunen var 12,75 kr.”[7]

Jämfört med andra införlivningar som gjorts tidigare under 1960-talet var Rödbo med Gullöområdet en ganska marginell affär. Det gjordes upp avtal mellan Göteborg och Kungälv kring alla praktiska frågor när det gällde gator, vägar, skolor med mera. Vid denna tid pågick en mer omfattande planering för hela Hisingen och i den planläggningen skulle Rödbo inkluderas.

I kommentarer från byggnadsnämnden framförs idén att det från 1976 skulle börja byggas 2000 lägenheter per år i området men det påpekas också att det var ett område som var i behov av en omfattande infrastrukturutbyggnad. Inte minst av kollektivtrafiken.[8] Ett avtal upprättades och införlivningen beslutades av Stadsfullmäktige i Göteborg utan någon dramatik eller någon diskussion.[9] Det var endast i herr Lennart Ströms yttrande som man kan ana att det inte längre sågs som attraktivt att införliva fler områden efter Rödbo. ”Den fråga, som ändå kanske vid det här tillfället bör ställas i fullmäktige är om vi skall fortsätta och få ytterligare sammanslagningar med Göteborg. Intressegemenskapen finns ju uppenbart mellan oss och fler kommuner. Jag tror att vi från alla partier i Göteborg är överens om att inte i fortsättningen driva frågan om kommunsammanslagningar med Göteborg. Den intressegemenskap som finns mellan kommunerna i Göteborgsregionen inom praktiskt taget alla kommunala ansvarsområden kommer fortsättningsvis att lösas i samarbete”.[10]

Rödbo blev 1 januari 1974 en del av Göteborgs kommun. Men tankarna på att bygga flera tusen nya bostäder i området varje år blev inte verklighet. Istället är det fortsatt småhus som helt dominerar stadsdelens område. I Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg konstateras ”Efter inkorporeringen med Göteborg 1974 upprättades utbyggnadsplaner för Rödbo. Dessa har inte genomförts men i samband med planeringen köptes mark in och flera byggnader revs. Trots detta har Rödbo som helhet en mycket väl bibehållen landsbygdskaraktär”.[11]

Rödbos ställning som en del av Göteborg är dock inte oomtvistad. Under 1990-talet pågick en kamp för att Rödbo åter skulle bli en del av Kungälvs kommun. De invånare som ville få till en ändring fick dock inte det stöd de hoppats på och Göteborg krävde 330 miljoner för att släppa området.[12] Resultatet blev att Rödbo ännu 2020 tillhör Göteborg.

 

Tryckta källor

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Statistisk årsbok för Göteborg 1974-2015

Tidning

Göteborgs-Posten (G-P)

Litteratur

Andersson, H., Carlsson, K., Vretemark, M., and Crozier, A. (2001). Kungahälla : problem och forskning kring stadens äldsta historia (Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 28). Uddevalla :

Hogner, G., Westerling, G.P., and Thomée, G. (1859). Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. Stockholm.

Lönnroth, G. (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : ett program för bevarande. D. 2. Göteborg.

Rosenberg, C.M. (1882). Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige. Stockholm.

Internet

Göteborgs stad, Statistik och analys.
Statistikdatabasen (Hämtat 2020-03-01)

Noter

[1] Uppgifterna för Rödbo 2018-19 är hämtade från Stadsledningskontorets presentation av Norra Hisingen 2019, goteborg.se (Hämtat 2020-03-02).

[2] Hogner, Westerling, and Thomée 1859; Rosenberg 1882, uppslagsord Rödbo, Lönnroth 2000, s. 350.

[3] Andersson et al. 2001, Magnus Stibeus, “Sigurd Jorsalafars kastell och Ragnhildsholmen”, s. 149-174.

[4] Hogner, Westerling, and Thomée 1859, uppslagsord Rödbo.

[5] Hogner, Westerling, and Thomée 1859, uppslagsord Rödbo.

[6] GSH 1972 H 141.

[7] GSH 1972 H 141.

[8] GSH 1972 H 141.

[9] GSH H 469 1972, protokoll 4 och 12 1972.

[10] GSH Yttrande nr 4 §38, 1972.

[11] Lönnroth 2000, s. 352.

[12] G-P 199-08-29, ”Rödboborna kämpar vidare”.


Bilden i sidhuvudet är av Averater – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=32208711


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.