”Pieter á Naaldevyk.

Sommaren 1621 anlände själva huvudkontingenten av de till  Göteborg invandrande holländarne. Med dem följde ock den  holländske doktorn Naaldevyk. Utländingarne voro som  bekant inviterade till staden av kunglig majestät samt trugades  att taga för sig av håvorna, i detta fall tomter och förmåner.
Infödingarne själva fingo komma i efterhand. Man kommer  ovillkorligen att tänka på hur stick i stäv detta gick med vad  gumman yttrade på kalaset: Tagen för er de våra, de främmande  ta nog.

Doktor Naaldevyk synes ha anlänt till orten full av  förväntningar och planer. Redan tidigt erhöll han konung  Gustaf II Adolfs privilegium att anlägga ett tegelbruk.
Sagesman är Cederbourg, som dock felaktigt kallade honom doktor Wijk. Naaldevyk upptog och satte tegelbruket i stånd. Det var samma tegelbruk, som sedan benämndes »stadsens tegelbruk» och låg vid Mölndalsån (å nuvarande Tegelängen).  »Efter han intet kunde hålla det vid makt har högbemälte
konung medelst sin givne resolution av den 23 april 1629  förundt staden detta Tegelbränneriet med de förmåner bemälte Wijk detsamma innehaft.» Detta är citerat efter samma källa.

Ovisst är om Naaldevyk under hela sin göteborgstid varit ensam läkare i staden. Möjligt är nämligen, att han åtminstone någon tid haft en kollega. Den 31 augusti ovannämnda år 1629 firades nämligen ett celebert bröllop i staden, då doktor Götzigerodius från Stockholm copulerades med jungfrun
Anna Sophia Krüger i Göteborg. Spörjsmålet är nu, huruvida Götzigerodius vistats tidigare i Göteborg som läkare eller endast besökt staden i friareärende. Ifrågavarande doktor nådde snart nog höga äreställen, han blev nämligen 1637 drottning Kristinas livmedikus samt adlades under namnet Rutenfelt.

Bland stadens rådsförvanter år 1623 uppräknades den ovannämnde doktor Naaldevyk. Av allt att döma var han en duktig och företagsam man med många järn i elden. Han idkade även hippologiskt författarskap. År 1631 utkom nämligen i Leyden av hans hand ett verk med följande latinska titel: Libri duo Philippicorum, sive de equorum natura, electione, ducatione, disciplina et curatione, Auctore Petro a Naldevyk, Batavo doctore medicinæ apud Gothob. (Två böcker om de Filippiske eller om hästarnes natur, urval, dressyr, tyglande och skötsel, författad av P. N., holländare, M. D. hos göteborgarne). Om något exemplar av boken finns i svenskt biblioteks ägo är ej känt. Arkiatern Abraham Bäck talade om för sin kollega, assessor Bergius, att han läst boken samt funnit den så väl skriven, att den borde översättas till svenska, detta efter vad Bergius själv omförmält i sitt för Sveriges läkarhistoria så högintressanta och ovärderliga anförande vid nedläggandet av presidiet i Vetenskapsakademien (»Stockholm för två hundra år sedan etc.»). Naaldevyks övriga skriftliga kvarlåtenskap i Göteborg inskränker sig till ett par kvittenser i stadens räkenskaper, varav en återges i facsimile. Hans
vidare öden äro okända”(Ur: Stenström 1929)

Bilden i sidhuvudet är en scen ur filmen ”Upplev 1600-talets Göteborg”.

Referens

Stenström, Fritz, Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen [Elektronisk resurs], Göteborg, 1929: http://hdl.handle.net/2077/51254